Nummer 3, 2014 – Demokrati

Demokrati. Tio punkter.

1.
Demokrati, gärna! Men trots att alla pratar sig varma om demokratin och höjer den till skyarna har vi svårt att se den någonstans. Hur deltar vi?

2.
Demokrati är inte en färdig form. Den är inte ett uppnått tillstånd, en färdigformaliserad struktur eller institution. Det finns ingen Demokrati, bara mer eller mindre demokrati. Demokratin kan alltid fördjupas. En diskussion om demokrati som inte handlar om hur demokratin ska expandera, växa och omfatta fler är inte värd något. Demokratin måste alltid sträva mot att bli absolut. Demokrati som inte är i rörelse stagnerar snabbt och vänder sig mot sig själv. Snart kommer inskränkningarna i demokratin i ”demokratins namn”.

3.
Demokratin utgår från folket. Utgår innebär inte att den lämnar folket, att folket bara deltar i ett grundande. Folket är demokratins källa, konstant. Därigenom kan folket alltid återkalla sitt stöd till varje regim, när de vill. Det är när folket möts, beslutar och agerar om gemensamma angelägenheter som demokratin föds. Demokratin är därigenom ofta ”illegal”, eftersom den föregår legaliteten. Därför finns inga odemokratiska demonstrationer, odemokratiska möten, odemokratiska sociala rörelser eller odemokratiska revolutioner – eftersom det är i dessa praktiker som demokratin uppstår.

4.
Demokratin kan inte reduceras till en fråga om representation. Eller handla om att maktpositioner ska vara ”jämställt” fördelad efter olika identiteter. Demokratin handlar om utöka vårt självstyre. Att lära oss styra oss själva, gemensamt. Utan representanter, om det går. Demokratin kan bara utövas genom deltagande, inte överlåtande.

5.
Demokrati handlar inte bara om vad som beslutas, utan lika mycket vad som inte beslutas. Vilka områden täcks inte av demokratin? Varför ska demokratin inte gälla på arbetsplatser, inom ekonomin? Demokratin får inte reduceras till en demokratitvätt. Symboliska dialoger där vi får komma till tals i struntfrågor, medan de stora frågorna som berör våra liv tas bakom stängda dörrar utan vår påverkan. Demokratin handlar därför om att bryta sig in i alla dessa stängda rum, föra ut den till alla delar av våra liv. Demokratiseringen måste gälla hela livet.

6.
Demokratin handlar inte bara vilka som får besluta, utan lika mycket om vilka som inte räknas in. Vilkas röster räknas inte, vilka har inte möjlighet att delta? Demokratins historia, den form demokratin utökats genom, har alltid varit intimt förbunden med de oräknades och de uteslutnas krav på att få delta. Redan den antika grekiska demokratin utestängde slavar och kvinnor, den utövades bara av de fria manliga medborgarna. Arbetarrörelsens och suffragetrörelsens krav på rösträtt har varit demokratins bärare. Vi måste föra deras kamp vidare, genom inkludera de som inte räknas idag – de papperslösa.

7.
Demokrati är inte bara en fråga om beslut. Demokratin är en process som inbegriper planering, beslut, utförande. Demokratin kan inte bygga på en separation där vissa beslutar och andra utför. Varje utförande och praktik innehåller mängder av små beslut och korrigeringar som behövs fattas, ansvar som behövs fördelas, gemensamma uppgifter som behövs göras och oförutsedda situationer som behöver lösas. Demokratin är en alltid öppen process som bygger på att gemensamt delta.

8.
Demokratin är inte en fråga om majoritetens styre över minoriteten. Demokratin är ett sökandet efter det gemensamma intresset, som inte är homogent utan heterogent. Hur kan vi förbinda olika intressen underifrån att respektera varandra, se ett gemensamt intresse i att upprätthålla varandras särart och partikulära behov. Kan vi genom att lyfta de som har det sämst förbättra för alla? Demokrati inget nollsummespel, där någon måste vinna och någon förlora.

9.
Demokratin är gemensamt beslutande, gemensamt förvaltande och gemensamt brukande. Demokratin är därför lösningen på allmänningens dilemma – gemensamma resurser och tillgångar riskerar att utarmas och plundras om de inte förbinds med demokrati: det gemensamma förvaltandet, brukandet, skötseln och vårdandet. Allmänningarna skiljer sig därför från offentlig välfärd eller privata egendom genom att varje allmänning är förbunden till ett demokratiskt kollektiv.

10.
Demokratin har även ett annat namn. Det namnet är kommunism.

/ Brandredaktionen

2 kommentarer på “Nummer 3, 2014 – Demokrati

  1. Please send electronic copy. Lara (poems in this edition) I am in South Africa
    Will print some here…

    Love and peace

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *