Rikedom

”Gruvnäringen är för Sverige vad oljan är för Norge”.
Fredrik Reinfeldt, LKAB:s pressträff i Kiruna, 2012

Fracking I

Bristen på råolja och fossila bränslen, peak oil och oroligheterna i de oljeproducerande länderna har lett till att allt mer forskning lagts på – framför allt i USA – hur man ska kunna komma åt de oljeresurser som tidigare ansågs som otillgängliga eller för svårframtagna, så kallad ”dirty oil”. Samma utveckling sker inom jakten på naturgastillgångar. De senaste tre åren har därför skett en stor ökning i metoder som fracking av skiffergas och skifferolja, upptagning av oljesand och djuphavsborrning. Fracking, det vill säga hydraulisk spräckning (på engelska hydraulic fracturing), innebär att stora mängder kemikalieblandat vatten sprutas in via borrhål, för att spräcka skrifferlagren och frigöra gas ur berggrunden. En av de allvarliga riskerna med fracking är att grundvattnet kan förgiftas om kemikalierna som används i spräckningen läcker ut. Vilket hände vid nickelgruvan Talvivaare i Finland, en miljökatastrof av enorma mått. Frankrike och Bulgarien har förbjudit fracking av skiffergas, medan Sverige tillåter det och satsar på gasutvinning både på hemmaplan och i Baltikum. Provborrningar ska nu ske på 28 platser i Sverige, bland annat på Östgötaslätten, Skåne och Öland. Protestgrupper som Heaven or Shell i Skåne och Aktionsgruppen Mot Fossilgasutvinning på Öland försöker få stopp på provborrningarna.

Frakkin II

”I wanna frak…All I wanna do right now is frak. Really frak, like it’s the end of the world and nothing else matters.”
Kara ”Starbuck” Thrace
Frak (i orginalserien frack) är det fiktiva ord som används istället för ”fuck” i kultserien Battlestar Galactica.
Fräck (med exotiska bokstaven ”ä”) är även produktnamnet på IKEAs rakspegel – som återfinns i William Adamas hytt i Battlestar Galactica. IKEA-kolonialismen sträcker sig ut i rymden, in staden (Ikeatown, fd ”Hagsätra”) och in i våra innersta hem. So say we all.

Fråntagande

Ackumulation genom fråntagande är ett begrepp marxisten David Harvey använder för att beskriva hur offentliga, gemensamma och allmäna resurser görs säljbara och marknadsutsätts.

Bortträngning

Människor med dyra bostadsrätter sitter i slutna rum och talar. De säger ord som affärsplan, rättssäkerhet, verkställning, kapital, renovering. Varje ord de uttalar förbrukar mänskliga kroppar, varje stavelse kastar ut ytterligare några av oss i kylan och mörkret som verkar ligga utanför strukturen men som i själva verket är en del av strukturen – som kanske är strukturens hjärta. Segregationen, Fas ett två och tre, utförsäkringarna, poliser som griper papperslösa barn utanför skolan, de nedpissade blöjorna i privata äldreboenden – längst inne i samhället finner vi kanske alltid samhällets utsida.
Johannes Anyuru, Vi kommer från platsen där historien börjar 2013

Renovräkning

Ordet renovräkning, på engelska renoviction, myntades av en kanadensisk aktivist 2008 och kombinerar orden renovation (renovering) och eviction (vräkning). Hyresgästerna får flytta tillbaka efter renoveringen, men bara om de är beredda att betala den nya hyran som ofta är 50–100 % högre. I praktiken handlar det alltså inte om ett val, utan om en indirekt vräkning. Fenomenet är inte nytt, men riskerar att bli allt vanligare med en lag som säger att allmännyttiga bostadsföretag ska agera enligt ”affärsmässiga principer”.
Sara Westin, Affärsmässigt boende, Ordfront nr 3, 2012.

Hyresstrejk

1 oktober 1936 aviserade fastighetsägarna en hyreshöjning på 10%…. Detta kunde naturligtvis hyresgästföreningen inte gå med på och sa till sina medlemmar
att ignorera höjningen och betala in den gamla hyran. … Hotet om vräkning stod kvar och den första skulle verkställas den 21:a. En stor folkmassa hade samlats utanför när lastbilen kom. Inga bärare dök dock upp och ekipaget åkte därifrån. … Under den 7 månader långa konflikten skulle 250 familjer komma att vräkas från sina bostäder. Men hyresgästerna gav sig inte. Varenda lägenhet som gapade tom blev satt i blockad. Bostadskonflikten förvandlades till en angelägenhet för
hela Sverige. Runt hela landet anordnades insamlingar till förmån för hyresgästerna. Transportarbetarförbundet, Transportkompaniet och Bärarlaget satte vräkningarna i blockad.
Henrik Forsberg, Pennyn framför kronan, 2012

Omsorgsstrejk

Endast om studenterna, forskarna, teleoperatörerna, socialarbetarna, sjuksköterskorna, vännerna, mödrarna, döttrarna, companeras, älskarna… endast
om de som ombesörjer – vilket alla kvinnor gör och alla borde göra – återupptäcker omsorgens fundamentala roll som arbete (betalt eller icke-betalt) och den sociala välfärd den producerar, och drar tillbaka det osynliggörande, den exploatering, nedvärdering och sociala stigma omsorg är föremål för, endast då är vi redo att valorisera omsorgens transformativa kraft.
Precarias de la derivar, Omsorgsstrejken, 2006

Förvaltningspolitik

Under de senaste 30 åren har den förvaltningspolitiska utlöparen av nyliberalismen – vad som på engelska kallas ”new public management” [införts]. På det praktiska planet innebär det att skolor, teatrar, museer, bibliotek, sjukhus, domstolar, universitet och system för beräkning av pensioner inte bör organiseras utifrån dessa olika verksamheters särskilda karaktär Dessa bör i stället privatiseras eller liknas vid privata företag med uppgift att konkurrera på marknader för varor och tjänster. På det praktiska planet resulterar detta i en fasansväckande snabb byråkratisering av den offentliga sektorn, på bekostnad av yrkesuppgifterna … inom vården, omsorgen och skolan. Utgångspunkten är att företagsekonomiska experter bättre än yrkesutövarna kan bedöma vad som försiggår inom välfärden.
Sverker Gustavsson, Fortsatt kamp om kommandohöjdarna, Tiden nr 2013.

Jubel I

Du skall låta det gå sju sabbatsår, sju gånger sju år, så att tiden för de sju sabbatsåren blir fyrtionio år. I sjunde månaden, den tionde dagen i månaden, skall du låta hornen ljuda. På försoningsdagen skall ni stöta i horn i hela ert land, och ni skall helga det femtionde året och utropa frihet åt alla invånare i landet. Det skall vara ett friår för er: var och en skall få tillbaka sin egendom och få komma tillbaka till sin släkt. Detta femtionde år skall vara ett friår för er. Då skall ni inte så något, och vad som växer upp av spillsäden skall ni inte skörda, och druvor från de obeskurna vinstockarna skall ni inte plocka. Ty det är ett friår, det skall ni hålla heligt. Ni skall få er mat av det marken kan ge. Under friåret skall var och en få tillbaka sin egendom.
Tredje Moseboken kap 25, 8-23

Jubel II

Jubelår var ett högtidsår inom vissa religioner, då alla ska bli förlåtna från sina synder, slavar friges och skulder avskrivas. Ett jubelår var ursprungligen det år som följer efter sju gånger sju år (49) det vill säga var 50:e år. Detta är ett fenomen som funnits sedan antiken. Ordet jubelår kommer av qeren jovel (vädurshorn), som man blåste i samman olika högtider. Men det går lika bra med en vuvuzela. Jubelåret inrättades inom medeltida kyrkokultur som särskilt högtidsår av påven Bonifatius VIII år 1300 och skulle firas vart hundrade år. Bondeklassen krävde dock att skuldavskrivningen skulle inträffa oftare, Heliga Birgitta deltog aktivt i protesterna för att tidigarelägga jubelåret till 1350.

Grottekvarn

Två stora förolämpningar drabbade mig när jag började på Anrikningen. Först bullret. Jag tyckte att hela min kropp var ett öra som skulle slås sönder, knäna var lika mycket öron som öronen, varenda kota ömmade. Och åsynen av kvarnarna. Dom är så stora att man känner sig som en sjuåring. Det är dom där kvarnarna som mal ned malmen så att den blir fin som sand. En sådan där kvarn skulle aldrig märka om ett stycke människa kom in. Ibland suckar maskinerna så väldigt att man tror att det faktiskt är människor som finfördelas därinne och inte malm. Vissa ögonblick tvivlar man på att det är i världen man är. Eller rättare sagt man fruktar att alla människor tagit slut… att man själv är en kvarglömd rest… att kvarnarna ska lossna från govlet, rulla fram och sluka en. Då måste man springa till en annan våning och försäkra sig om att åtminstone en kompis finns kvar. Mellan tre och fyra på nattskiftet är en svår timme. Då är kvarnarna på höjden av sin makt.
Sara Lidman, Gruva, 1968

Brott I

De många nya dagbrott som en mer offensiv mineralpolitik innebär har effekter på miljön. Dagbrott är bland de största ingreppen man kan göra i naturmiljön. Här förändras landskapet för alltid, det är i det närmaste omöjligt att helt återställa miljön efter ett dagbrott. Det som lämnas kvar efter att gruvbolagen har tagit mineralerna är ett sargat landskap som inte går att utnyttja till mycket annat.
Fältbiologerna, Inspel till mineralstrategin 2012.

Brott II

Gruvföretagen måste avsätta en summa pengar för att återställa landskapet. Men /…/ ett landskap där gruvbrytning pågått inte återställas då förstörelsen är för stor. Marken tas bort, vattendrag leds om, sjöar töms och kvar blir ett månliknande landskap med avfall som läcker föroreningar långt efteråt. /…/ Det kanadensiska gruvbolaget Northland resources har redan påbörjat sin gruvbrytning i grannkommunen Pajala. Enligt Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH, kan bolaget räkna med att tjäna ungefär 500 miljarder kronor på 20 år.
Elin Lundström, Den lyckade gruvindustrins giftiga baksida, Forskning & Framsteg 2013

Brott III

Vi små borgerliga hantverkare, som med det hederliga bräckjärnet arbeta på småhandlares kassalådor, kommer att uppslukas av storföretag, med bankerna bakom ryggen. Vad är en dyrk mot en aktie? Vad är ett inbrott i en bank mot grundandet av en bank?
Mackie Kniven i Bertold Brecht, Tolvskillingsoperan 1928

Appropriering

Handel – erövringar, piratdåd, plundring och exploatering – på detta sätt ackumulerades det nödvändiga kapitalet för att starta den kapitalistiska produktionen. Det var inte utan skäl som Marx skrev: ”Om pengarna… kommer till världen med ett födelsemärke av blod på vardera kinden, så kommer kapitalet drypande, från topp till tå och ur varje por, av blod och smuts.”
Leo Huberman, Människans rikedom 1936

Reappropriering

Vi behöver dem inte för att överleva. De senaste åren har vi stärkt oss själva och vi har förbättrat våra levnadsvillkor. Vår levnadsstandard är mycket bättre än hos de urfolksamhällen som har kopplingar till regeringsmakten, som får välgörenhet och spenderar allt på alkohol och andra saker. Våra hem förbättras utan att skada naturen genom att genomdriva vägar som är främmande för dem. I våra byar används marken som tidigare användes för att göra godsägarnas boskap feta nu för att odla majs, bönor och grönsaker som förgyller våra matbord. Vårt arbete har den dubbla njutningen att förse oss med det vi behöver för att leva rakryggat och kollektivt bidra till att våra lokalsamhällen växer. Våra pojkar och flickor går till en skola som lär dem deras egna historia, om deras land och världen, såväl som vetenskap och tekniker de behöver för att växa för att inte längre vara urfolk. Urfolkskvinnorna från zapatisterna säljs inte som varor. Urfolkens PRI-medlemmar går till våra sjukhus, vårdcentraler och laboratorier, eftersom de som regeringen står för inte har medicin, utrustning, doktorer eller kvalificerad personal. Vår kultur blomstrar, inte isolerat – utan berikas snarare av kontakten med andra folks kulturer i Mexiko och världen. Vi styr och styr över oss själva, och försöker alltid hitta överenskommelser före konfrontation. Allt detta har uppnåtts inte genom regeringsmakten, den politiska klassen och dess följeslagare i media, utan genom att göra motstånd mot alla sorters attacker.
Subkommandant Marcos, EZLN 2012