Klasser och klasser. Vi tar oss an den svåra uppgiften att diskutera båda. Om klassegregeringen i skolan. Om klassernas rum, i klassrummet och staden som ett delat rum för klasserna. Skolan och boendet är två områden där de ökade klassklyftorna och klassamhället blir allt mer synbart utanför arbetsplatserna.
Med det ”fria” skolvalet, privatskolor, konkursutsättning och partnerskap mellan företag och universitet har marknaden med stormsteg klivit in i utbildningsväsendet. Utbildningen ska knytas till näringslivsintressen och organiseras i enlighet med arbetslinjen, medan kunskapsidealen getts en underordnad betydelse.
Denna tendens kan vi bara bryta genom att aktivt ta del i vad vi lär oss och hur, innanför och utanför skolorna. Platsen för utbildningen är något vi menar inte ska nedvärderas.
Segregeringen i skolan och i staden hänger tätt samman. I och med det fria skolvalet har en kamp om elever, nu sedda som ”kunder” påbörjats. Skolorna i miljonprogramsområdena drabbas av en elevflykt och läggs ner. Resursstarka och studiemotiverade elever flyttas av sina föräldrar till några få skolor. Får en skola dåligt rykte (läs: attraherar fel målgrupp) försvinner finansieringen med elevflytten. Det har ökat segregationen elever emellan. Den geografiska kartan ritas om och istället för att förbättra alla skolor genom tillskjutna resurser ska skolorna konkurrera med varandra.
Vårt andra tema i detta nummer är den delade staden, om klassegregeringen i staden. Vi går på djupet med begrepp som ofta används slarvigt – gentrifiering och förslumning – för att se vad som finns bakom dem. Hur kan man motverka den marknadsstyrda stadsplaneringen? Och vilka möjligheter finns det att bedriva ett stadsdelsmotstånd i miljonprogrammens förorter?