H som i Historia

Historia I
Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp.
– Karl Marx & Friedrich Engels, ”Det kommunistiska partiets manifest”

Tid I
Det förflutna är allt, framtiden är ingenting och någon annan mening har inte tiden.
– Mircea Cartarescu, ”Órbitor”

Att skriva historia I
Men den militanta historikerens subjektivitet bestäms också av hennes materiella tillstånd, genom att uteslutas – om inte de jure, än säkert de facto – från tillgängliga källor, från forskning och från offentlig finansiering. Användningen av alternativa källor, antagandet av alternativa metoder, är ofta val som marginaliseras. Av detta följer att den militanta historikern idag måste organisera för att uppnå jämlikhet när gäller tillgång till källor, universitetsforskning och offentlig finansiering. Om det finns en latent förbud måste vi stoppa det, förutse det och besegra det!
– Sergio Bologna, ”Åtta teser om militant historiografi”

Framtid
Vid den stora rättegången,
efter domen, efter talen,
höll de dömdas tysta tankar
samspråk i den tysta salen,
sa den ene till den andre:
”Nu vet ingen hur det går oss.
Kanske är det snarast början
på ett verk, som återstår oss.
Dina drag är mycket bleka,
vita som den vita glöden,
levande som lågor lever.
Ännu har vi långt till döden.
Brinnande och utan fruktan
går vi till det bittra sista,
brinnande och utan fruktan
stiger anden som en gnista.
Den kan drivas långt av vinden
genom vidder tomma, kalla,
men där skogen står som torrast,
ska två heta gnistor falla.
– Karin Boye, ”De dödsdömda”

Determinism
Den materialistiska läran att människorna är produkter av omständigheterna och av uppfostran glömmer, att omständigheterna förändras av människorna och att uppfostraren själv måste uppfostras. Den måste därför dela samhället i två hälfter – varav den ena är upphöjd över samhället.
Sammanfallandet av de förändrade omständigheterna och den mänskliga verksamheten eller människans förändring av sig själv kan bara fattas och rationellt förstås som revolutionär praxis.
– Karl Marx, ”Teser om Feuerbach”

Historieförfalskning I
Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande.
– Moderaternas nya idéprogram 2011

Nostalgi I
Oh wild was the world
And wild we burned
We were kings of the streets
Not yet beaten by defeats
But now it’s hard to see
Through a fog of memories
But I remember
When we were winning
– Broder Daniel, ”When we were winning”

Att skriva historia II
Klasskampen, som en historiker som är skolad hos Marx alltid har för ögonen, är en kamp om de råa och materiella ting utan vilka det inte kan finnas några fina och andliga. Likafullt har dessa senare en annan roll i klasskampen än blotta föreställningen om ett byte som tillfaller segraren. Som tillförsikt, som mod, som humor, som list, som oförvägenhet är de en levande makt i denna kamp, och de återverkar långt bakåt i tiden. De kommer ständigt på nytt att ifrågasätta varje seger som de härskande någonsin vunnit. Som blommor vänder sig mot solen så strävar också allt som varit, i kraft av ett slags gåtfull helliotropism, att vända sig mot den sol som är under uppgång på historiens himmel.
– Walter Benjamin,”Historiefilosofiska teser”

Längtan
Så här sjöng mumintrollet sin arga sommarsång:
Ni mörkerdjur som gömmer er och kallas skrymt och skrott
Ni som tagit solen och gjort allting kallt och grått,
jag är förfärligt ensam, jag är trött i mina ben
och längtar mig fördärvad efter dalens gröna trän,
jag minns min blå veranda och vågorna på sjön
och jag vill inte leva i den hemska vita snön!
När min sol kommer fram och tittar på er ska ni se
hur fåniga ni är, skrek Mumintrollet utan att bry sig om att rimma längre.
Då bor jag i en solros
och ligger på magen i varm sand
Och fönstret står öppet hela dagen
mot trädgård och humlor
och knallblå himmel
med min egen,
apelsingula sol.
Det blev hemskt tyst när Mumintrollets oppositionssång var slut.
– Tove Jansson, ”Trollvinter”

Historia II
Min far sa: Vi är fortfarande där, även om tiden har separerat oss från platsen.
– Athena Farrokhzad, ”Vitsvit”

Att skriva historia III
NARRATOR: Barry’s first taste of battle was only a skirmish against a small rearguard of Frenchmen who occupied an orchard beside a road down which, a few hours later, the English main force would wish to pass. Though this encounter is not recorded in any history books, it was memorable enough for those who took part.
– Stanley Kubrick, ”Barry Lyndon”

Eskatologi
Och så när allt förändrats, när tiden inte längre finns,
Så ser jag oss tillsammans, och då är resan slut,
Det enda som vi minns.
– Py Bäckman, ”Stad i ljus”

Nostalgi II
Back in the days our parents used to take care of us
Look at ‘em now, they even fuckin’ scared of us
Calling the city for help because they can’t maintain
Damn, shit done changed
– The Notorious B.I.G., ”Things done changed”

Historieförfalskning II
Du tronar på minnen från fornstora da’r,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
– Richard Dybeck, ”Du gamla, du fria”

Väntan
ESTRAGON: Vad ska vi göra nu?
VLADIMIR: Jag vet inte.
ESTRAGON: Vi går.
VLADIMIR: Det kan vi inte.
ESTRAGON: Varför det?
VLADIMIR: Vi väntar på Godot.
ESTRAGON: Det är sant.
(Paus.)
– Samuel Beckett, ”I väntan på Godot”

Tid II
Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråta, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred.
– Predikaren 3:1-8

Glömska
Så fortsatte man att leva i en undanglidande verklighet som för ögonblicket slogs i bojor av orden men som ohjälpligt måste fly bort den dag då man också hade glömt ordens betydelse.
– Gabriel García Márquez, ”Hundra år av ensamhet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.