Detta andra nummer av Brand med nya redaktionen har gjorts i tider av val och kval och vi funderar över makt och motmakt. Vad är makt – den vi äger och den vi ska bekämpa? Oavsett om vi går och röstar eller inte så fortsätter kampen och ständigt hittar vi nya vägar och uttryck. Vi vill fortsätta samtalet, stimulera hopp, organisering och aktioner. Vi vill tända och åter tända gnistorna! Brand utmanar världen som den är idag genom att vara ett äventyr i att söka sätt att kollektivt förändra och påverka.
I detta nummer finns artiklar som tar upp handlingar för förändring och mot maktstrukturer på olika nivåer. Det handlar om mammor på stranden och anarkister i Grekland. Medverkande är även fackliga blockadvakter utanför Berns Salonger i Stockholm, en förälder på ett möte i skolan och undersökande aktivister i Argentina. Det är folket som agerar och får saker att hända. Oavsett hur världen beskrivs i andra medier där fokus ligger på börskurser, krig och naturkatastrofer, och oavsett om världen är på väg mot apokalypsen eller ej så vet vi att vi bara genom vårt engagemang och arbete kan påverka vad som sker. I dessa tider är det ännu viktigare att lyfta det.
Den ekonomiska krisen slår hårt mot Europa och arbetslösheten ökar. De växande utlandsskulderna och de ekonomiska sanneringskraven får många länders ekonomier att vackla. Samtidigt räddas bankerna genom sparprogram riktade mot folket. Och med det växer protesterna och tilltron till etablisemanget minskar. Är den ekonomiska krisen på väg att bli en systemkris? Växer nya möjligheter för oss att agera i krisen?
Arbetarrörelsen byggde historiskt sin maktbas och sin förhandlingskraft på strejken. Maktmedlet att kunna stoppa de stora fabrikerna var makten att stoppa hela produktionen. Fabrikerna var då samhällets hjärta. Idag ser produktionen annorlunda ut, den är utspridd utanför fabrikerna, tjänstesektorn är större och stora delar av industrin är flyttad långt utanför Europa.
Vilka maktmedel har vi att ta till i dagens produktion, vad är vår tids strejk? Infrastrukturen är idag central för produktionen. Ett kritiskt maktperspektiv behövs på transportsystemen, speciellt då vi till den ekonomiska krisen kan lägga den ekologiska krisen, som påvisar det fossila transportsystemets ohållbarhet. Varför har flygplan och bilar fått den centrala ställning som de nu har i våra kommunikationssystem?
Det är genom att lamslå kommunikation, energi och transporter som många av dagens sociala rörelser hittar sin maktbas. Det finns hundratals exempel där motorvägar strategiskt blockerats av arbetslösa i Argentina, jordlösa i Brasilien och arbetare från klädfabriker i Bangladesh. Och nog har blockadtaktiken spridit sig och tagit olika former i samhället. Vi tänker på SAC:s blockader av restaurangen Berns som sparkade fackligt organiserade städare, Ingen människa är illegals blockader av utvisningstransporter, Reclaim the streets blockader av gator och aktionen Shut it Downs blockad mot ett kolkraftverk. Internationellt ser vi de senaste åren en våg av universitetsockupationer i Italien och Frankrike där studenterna utökat ockupationen till att även blockera tågstationer.
I första numret var det fokus på gemenskap. Det är det fortfarande. Det är det alltid. Det är utifrån det gemensamma och genom gemenskap vi kan forsätta agera, tända eldar och sparka uppåt. Men det gäller även att tillsammans hitta metoder och mod att motverka, men även att bygga. Däri ligger allt vårt hopp.