M som i Motmakt

Makt

”All makt är förtryck” är en gammal anarkistisk slogan. Får vi lov att krångla till maktbegreppet lite? Makten är alltså inte en plats som man kan inneha, ett Vinterpalats, styrelserum eller kommandocentral där makthavarna sitter – som om vi bara stormade och tog över så fanns makten i våra händer. Om makten är en relation, kan man då bara tänka den som ett styre ovanifrån och motmakten enbart som en reaktion underifrån, motståndet som bara en reflex? Eller föregår motståndet egentligen makten, att makten mer fungerar som en fåraherde, som försöker fånga in, valla och ”styra” de initiativ som kommer underifrån i en viss riktning? Kanske får vi skilja på ”makt att” (latin: potentia) och ”makt över” (latin: potestas): en kreativ och undflyende makt underifrån, en makt i bemärkelsen kraft och potentialitet, som river ner kategorier (destituerar) och skapar sina egna (konstituerar). Och en makt ovanifrån, som styre och regerande, en institutionaliserad makt.

 

Folkmakt

Right on, c’mon,
What we got to say,
Power to the people no delay
To make everybody see
In order to fight the powers that be
(Public Enemy, Fight the Power)

 

Egenmäktigt förfarande

Tillgreppsbrott enligt 8 kapitlet, 8 paragrafen i Brottsbalken, när man olovligen bland annat tar och brukar annans egendom och som inte är att betrakta som snatteri, stöld eller rån. Straff: böter eller fängelse i högst sex månader. Vid grovt brott fängelse i högst två år. Dessutom den lag som i allt högre grad börjat användas mot SACs fackliga blockader. Att ta makten i egna händer, en kollektiv egenmakt, låter det inte fint?
Vanmakt

”… makten vilar på vanmakten och inte omvänt. Konkret innebär det att makten vilar på passiviteten, på upprepningen av de kända handlingsmönstren utifrån bristande kännedom om alternativ, på det förhållandet att man inte ser vad som ligger i ens intresse och vad ens problem bottnar i. Detta innebär i sin tur att det finns ett medel att rubba makten, nämligen neutraliseringen av vanmakten, som makten ju är beroende av. … Statens makt vilar på bevarandet av befolkningens vanmakt: om befolkningen tog sig ur sin vanmäktiga situation, skulle den – om den så önskade – kunna ta upp kampen mot staten och störta den, även om staten till fullo använde alla sina maktmedel.”

(Thomas Mathiesen, Makt och motmakt)

 

Vår makt

Klasshat är en fin sak. Klasskampen pågår hela tiden, överallt runtomkring oss i våra vardagsliv. Varje arbetsdag bär med sig öppna eller dolda konflikter. Arbetsorder som ska följas, chefer som granskar och bestämmer över dina aktiviteter, det du producerar, de samarbeten du bygger upp och den kunskap du sitter på. Men i varje sådan situation, varje antagonistisk relation, finns ett utrymme för motstånd, för vår kreativitet, olydnad eller undandragande. Det är i dessa kamper, denna verkliga rörelse, som vi kan hitta vår makt, som möjligheterna till en samhällsförändring och ett omkullkastande av kapitalismen finns. Nu är dags för lite kollektiv egoism!

(Vår makt 2006)

 

Destituerande makt

Förmågan att blockera maktutövningen, upphäva och bryta sig ur den, och samtidigt rasera maktens uppdelningar, kategorier och problemställningar.

Konstituerande makt

All makt utgår från folket. Folkmakten står inskriven i grundlagen. Utgår, vad menar de då? Som att den passerat bäst före-datum? Eller att den kommer från folket och sedan försvinner från dem? Varje stat hämtar sin legitimitet genom ett grundande moment av folklig makt, den konstituerande makten, där den gamla ordningen raseras och en ny tar form, där de som tidigare varit utestängda från rättigheter och beslutsfattande kräver tillträde. Efter att dessa rättigheter konstituerats, förts in i statens författning och institutionaliserats, ska denna grundande makt utgå, upplösas. Anser rättsfilosofin. Men tänk om folkmakten vägrar att försvinna och istället blir en permanent öppen process?

 

Kunskap är makt

”Pedagogik som ett instrument för människornas frigörelse måste vara en ’problemorienterad pedagogik’, som syftar till ett ’medvetandegörande’. Mer precist: inlärning blir inte att motta främmande kunskaper utan att uppfatta sin egen livssituation som ett problem och att lösa detta problem genom reflektioner och handlingar. Att undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att ställa frågor, inte att överföra bildning till eleven utan att provocera eleven till självbestämmande. […] Agitation är enligt Paulo Freire något förbjudet för en revolutionär. Agitationen hör till förtryckarnas makt- och manipulationsteknik. Frigörelse kan bara lyckas med folket, aldrig för folket. En ’frigörelse’ där folket enbart blir objekt utmynnar bara i maktskifte”.

(Om Paulo Freire i Thomas Mathiesen, Makt och motmakt)

 

Könsmaktsordning

När vi använde oss av parollen ”det privata är politiskt” handlade det om de problem som kvinnor upplevde var deras eget fel; att man var en dålig mor som inte ville vara hemma eller en dålig hustru som var arg på sin man. Vi sa att det här är politik, det är inte oss det är fel på. Att vi inte fungerar privat är ett resultat av att vi är förtryckta, att vi har en omöjlig livssituation. Idag har det [”personliga är politiskt”] blivit en individualism, en privatisering av politiska frågor.”

(G Thorgren, fd Grupp 8)

 

Biomakt

Biomakt betyder bokstavligen en makt över kroppar, ”en explosion av ett antal olika tekniker för att underkuva kroppar och kontrollera befolkningar.” (Foucault, Sexualitetens historia) En maktteknik som utövas över livet (grekiska: bios), över hela befolkningar. Biomakten ska inte ses som en negativt begränsande makt, kungen som hotar med straff om du inte lyder, utan som ”positivt” verkande makttekniker: den skapar begär, behov, beteenden. Som exempelvis flortanter, förortsarkitektur, folkbildning, folkhälsa, fredagsmys…

 

Biomakt 2

”Kampen om upphovsrätten är en kamp om kontroll. Filmindustrin fruktar att förlora kontrollen över vilka filmer vi väljer att se, hur vi väljer att se dem och hur vi producerar ny film. Den teknologiska utvecklingen ger oss tillgång till ett gigantiskt utbud av film. Videoteknologi har integrerats i billiga kameror och mobiltelefoner, och med billiga projektorer kan vi skapa våra egna biografer. Och när vi samtidigt själva kan klippa filmer i vår dator, fruktar filmindustrin med rätta, att deras monopol på att skapa filmkultur är på väg att raseras.”

(Piratbion Köpenhamn)

 

Dubbelmakt

Ett av de få begrepp som anarkister snott från Lenin.
“… När en revolutionär situation utvecklas har motinstitutioner potentialen att kunna fungera som reella alternativ till de existerande strukturerna och folks tillit till dem blir lika normalt som tilliten till de gamla auktoritära institutionerna. Det är då motinstitutionerna börjar utgöra en dubbelmakt. En dubbelmakt är en situation där folk har skapat institutioner som lyckas fylla alla de användbara funktioner som staten annars utgör. Skapandet av ett allmänt tillstånd av dubbelmakt är en nödvändig förutsättning för varje framgångsrik revolution…”

(Love & Rage Revolutionary Anarchist Federation, USA 1997)
”Denna makt är av samma sort som Pariskommunen 1871. De grundläggande kännetecknen för denna sort är: … maktens källa är inte lagarna … som parlamenten utfärdar, utan sker på direkt initiativ från folk underifrån, i deras lokala områden – som ett direkt ’övertagande’…”

(V. I. Lenin, Dubbelmakten, Pravda 1917)

 

Trafikmaktsordning

”Det är dock inte bara så att det görs skillnad mellan trafikslag, det råder även en stor skillnad i tillgänglighet till dessa olika trafikslag mellan människor. Bilarna tilldelas mest resurser och plats och de körs till en oproportionerligt stor del av ensamma, vita, högavlönade, medelålders män. Det kan verka fånigt att försöka skapa en idealtyp av bilisten, men det fyller en pedagogisk funktion genom att återspegla vilka som premieras i vårt samhälle, inte bara inom trafiken. Unga får inte köra bil, fattiga har varken råd att köra bil eller betala för kollektivtrafiken, äldre kan ha problem att gå eller cykla längre sträckor och i ett vidare perspektiv: människor från vissa länder har rätt att röra sig fritt över hela världen medan andra inte har det.” (Planka.nu, Trafikmaktsordningen)

 

Trafikmakt 2

”Blockadtaktiken blir avgörande … när denna verkligen omfattar hela staden … och sträcker sig överallt som en förlamning av kontrollen, en blockering av cirkulationen, ett virus av motbeteenden, ett avbrott i produktionen och reproduktionen, en störning i kommunikationsfabriken. Med andra ord: när blockaden hindrar den kapitalistiska värdeförmeringens normala förlopp. … De arbetslösas blockader, piqueteros-rörelsen, i Buenos Aires och upproret mot CPE i Frankrike visade på dess kraft och organisationsförmåga. … Varje blockad i metropolen öppnar andra vägar, andra passager, andra liv: blockaderna i metropolen är nödvändiga för konstruerandet och försvaret av en exodus.”

(M Tari, Tjugo teser om metropolens omstört

 

Exodus 1

”Exodus!  All right! Open your eyes and look within: Are you satisfied with the  life you’re living? We know where we’re going; We know where we’re from.  We’re leaving Babylon, y’all!”

(Bob Marley, Exodus)

 

Exodus 2

”Arbetarna i Europa borde deklarera att hädanefter är de en mänsklig omöjlighet som klass, och inte bara det vanliga talet om [dem som] en rå och  meningslös inrättning. De skulle inleda en era med enorma svärmar från Europas bikupor, vars like aldrig tidigare skådats, och med denna storstilade flykthandling protestera mot maskinen, mot kapitalet, och mot valet som de nu hotas med, att av nödvändighet antingen bli statens slavar eller ett revolutionärt partis slavar. … Vad som började degenerera hemma till farliga missnöjda och kriminella tendenser kommer, väl utanför, få en vild och vacker naturlighet och kallas heroism ” (Nietzsche, Avgudaskymning, 1889)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.