Vandring

Från mjölkbutiken, klockan fem,
ett litet mumintroll gick hem.
En kanna full med mjölk han bar
och vägen lång och kuslig var
och vinden suckade och ven
i skogens alla mörka trän –
det var ej långt från skymningen.
Vad tror du att det hände sen?

– Tove Jansson, Hur gick det sen? (1952)

Giget I

Den rotlösa arbetaren kan inte drivas från sina rötter. I en miljö där jobben (eller ”uppdragen”) kommer och går med en snabbhet som förefaller overklig blir världsliga vardagsbekymmer – en otrygg bostadssituation, skulder, byråkrati – regelbundet uppblåsta till övernaturliga hot av de som kontrollerar denna miljö. Den fruktan som ligger bakom en sådan naturaliserad stress kan inte klart definieras, men den tycks inte desto mindre vara högst närvarande i bakgrunden … Förutsägbara inkomster, besparingar, fasta kategorier som ”yrke” – allt detta tillhör en svunnen värld.

– Ivor Southwood, Prekariatet 2.0 (2011)

Giget II

Every day I’m hustlin’
Every day I’m hustlin’
Every day I’m hustlin’
Every day I’m hustlin’

– Rick Ross, Hustlin’ (2006)

Staden I

De levandes inferno är inte något som en gång ska komma. Om det finns ett sådant, är det detta som finns här, det inferno som vi lever alla dagar och som vi skapar genom att leva tillsammans. Två sätt finns det att undkomma det lidande det ger. Det första sättet kan många utan svårighet lyckas med: att acceptera infernot och bli en del av det, till den grad att man inte längre ser det. Det andra sättet är riskfyllt och fodrar ständig uppmärksamhet och övning: att försöka lära sig känna igen vem och vad som mitt i infernot inte är inferno, och hjälpa det att överleva och ge det utrymme.

– Italo Calvino, De osynliga städerna (1972)

Staden II

Staden liknar lottförsäljarnas döda ansikten och skvaller till säkerhetspolisen efter den senaste höjningen av priset på bröd, liknar dem när de sår sina drömmar längs gatorna och lovar miljoner till de förbipasserande medan deras barn ammas med vatten och skördar svält.

– Ghayath Almadhoun och Marie Silkeberg, Till Damaskus (2014)

Centrism

And you’ve become
What you thought was dumb
A fraction of the sum
Yeah, you’ve become
Yeah, you have become
A fraction of the sum
The middle and the front
And now it’s coming back
Hasn’t it come too far?
I was trying to help
But I guess I pushed too hard
Now we can’t even touch it
Afraid it’ll fall apart

– Built to Spill, Carry The Zero (1999)

Hemmet I

Reg: It don’t seem fair. Look at my mom: six of us in two rooms. It’s all right if you’re rich, but if you can’t feed them, you can’t love them, can you?

– Mike Leigh, Vera Drake (2004)

Hemmet II

En sådan offerbaserad analys är väldigt svag, eftersom den inte tillåter oss att se att attackerna på kvinnor i själva verket är ett svar på de olika former av autonomi som kvinnor eftersträvar, och på ett bredare socialt scenario. Det är tydligt att det är svårt att uppnå någon sorts autonomi så länge kvinnor blir slagna i sina hem och saknar egen inkomst som skulle möjliggöra för dem att fly en sådan situation.

– Veronica Gago, intervjuad i Jacobin 2017-03-07

Flykt

Tetsuo: Låt oss fly någonstans… du och jag, Kaori.
Kaori: Men… men vart ska vi ta vägen?
Tetsuo: Var som helst. Ju längre bort desto bättre?

– Akira (1988).

Zonen I

Stalker: Zonen är ett komplicerat system av fällor, och de är alla dödliga. Jag vet inte vad som pågår här när människorna inte är här, men det ögonblick någon dyker upp aktiveras allt. Gamla fällor försvinner och nya framträder. Säkra platser blir oframkomlig. Nu är vägen enkel, nu är den hopplöst komplicerad. Så är zonen. Det kan verka nyckfullt. Men den är vad vi gjort den till med vårt tillstånd. Det händer att folk måste stanna halvvägs och vända tillbaka. Några av dem har till och med dött bara de trätt över tröskeln till rummet. Men allt som händer här beror inte på zonen, utan på oss!

– Andrei Tarkovsky, Stalker (1979).

Zonen II

Kartan är avslutad, men den autonoma zonen står fortfarande till buds. Metaforiskt så utvecklar den sig inom de fraktala dimensioner som ligger utom synhåll för Kontrollens kartografi. /…/ Vi letar efter ”områden” (geografiska, sociala, kulturella, imaginära) med potential att blomstra som autonoma zoner – och vi söker efter tider i vilka dessa ”områden” är relativt öppna, antingen på grund av Statens försummelse, eller genom att de undgått kartritarnas kännedom, eller av vilken annan anledning som helst.

– Hakim Bey, Temporära autonoma zoner (1990)

Zonen III

Jag blev van vid det här bubblandet, för det finns en massiv kittel här, även om den har flera olika små bränder under sig, som inte ens värmer upp allt på samma gång… Det skulle verkligen göra mig sjukt förbannad om allt detta plötsligt slutade. Alla som är här vill liksom se någonting komma ur den här kampen. Jag vill att denna plats ska förbli en plantskola för andra sätt att tänka och leva, att en försökszon som denna förblir öppen och finner sin egen balans och jämvikt, ett område utan kontroll, utan profit som mål, någonstans utanför ordningsmakten, en plats där vi känner igen de vi stöter på och där vi säger hej till varandra. När vi vinner det så har jag vunnit min personliga kamp. Denna kamp måste lämna ett öppet utrymme, så vitt och brett som möjligt.

– Dominique, från ZAD i Notre-Dame-des-Landes, Frankrike.

Koden I

Givet att det finns en rad digitala utmaningar sammanbundna med könsidentitet – från sexuella trakasserier via sociala medier till doxxing, anonymitet och skyddandet av bilder online – kräver situationen en feminism som är bekväm med programmering. Idag är det av största vikt att vi utvecklar en ideologisk infrastruktur som både stödjer och möjliggör feministiska interventioner inom samtida kommunikativa och nätverkande element. Xenofeminism handlar om mer än digitalt självförsvar och frihet gentemot patriarkala nätverk. Vi vill verka för utförandet av den positiva friheten – ”frihet att”, inte bara ”frihet från” – och uppmana feminister att skaffa sig kunskaper för att omanvända existerande teknologier och uppfinna nya kognitiva och materiella verktyg för gemensamma syften.

– Laboria Cuboniks, Xenofeministiska manifestet (2015)

Koden II

Även en snabb genomgång av Internet visar att det idag faktiskt används av en anmärkningsvärt bred variation av oppositionella grupper för att ta sig förbi informationsindustrins filter, snabba på intern kommunikation, skicka ut ‘aktionsmeddelanden’ och få kontakt med potentiella allierade. Om vi för ögonblicket bara tittar på Nordamerika, ser vi en mångfald av former av nätverksaktivism: maillistor såsom ACTIV-L, LEFT-L, PEN-L (the Progressive Economists Network), nyhetsgrupper såsom P-NEWS, och World Wide Web-sidor för en stor bredd av sociala rörelser.

– Nick Dyer-Witheford, Cyber-Marx (1999)

Medvetandehöjande

Du befinner dig i en öken och vandrar över sanddynorna när plötsligt du tittar ner och ser en sköldpadda som krälar mot dig. Du böjer dig ner och lägger den på rygg. Sköldpaddan ligger på rygg, med sin mage mot den varma solen, sprattlar med benen och försöker vända sig, men kan inte, inte utan din hjälp. Men du hjälper den inte. Varför då?
– Voight-Kampff-testet, Blade runner (1982)

Horisonten

Det är kapitalismens fundamentala motsättning att den frambringar möjligheten till ett framtida samhälle som inte är kapitalistiskt. Det är denna möjlighet till en kommunistisk horisont som kan rädda mänskligheten från den ekologiska katastrofen, rädda bondesamhällen från förstörelse och befria vetenskaplig kunskap från den privata egendomens fängelse. Detta är inte något poetiskt lyriskt uttryck. Det är en materiell organiserad kraft, till och med en naturlig historisk nödvändighet. Det är därför jag tänker att vår epoks horisont är kommunistisk.

– Álvaro García Linera, intervju i l’Humanité (2013)

Tiden

”Jag har länge velat att någon skulle förklara för mig vad det är som håller på att hända med oss”. Deras berättelser hade ingenting gemensamt, förutom några emblematiska namn: Gorbatjov, Jeltsin…Men var och en hade sin egen Gorbatjov och sin egen Jeltsin. Och sitt eget nittiotal.

Jelena Jurevna: ”Kanske kommer man om femtio eller hundra år att kunna ge en objektiv beskrivning av livet vi levde – det som kallades socialismen. Utan tårar och förbannelser. Man kommer att gräva ut socialismen som ett antikens Troja.”

– Svetlana Aleksiejevitj, Tiden Second hand. Slutet för den röda människan (2013)

Hur gick det sen?

Nu är allt farligt slut för dem,
som äntligen har kommit hem.
Ty se på denna vackra bild
hur Mumintrollets mamma mild
bland rosorna i gräset satt
och rensa vinbär i en hatt.
Välkomna sa hon, hej, aha,
där har vi mjölken, det var bra.
Nu tar vi varsitt litet glas
och gör ett bull- och mjölkkalas.
Kom in i huset lille vän,
vad tror du att det hände sen?
Ack!!!
När mjölken skulle hällas ur
så satt den fast, för den var sur!!
Men muminmamman sa med kraft
vi dricker hädanefter saft!!!!!

– Tove Jansson, Hur gick det sen? (1952)