A som i Arbetsvägran

No future I

When there’s no future how can there be sin
We’re the flowers in the dustbin
We’re the poison in your human machine
We’re the future your future
No future no future for me
No future no future for you

(Sex Pistols, God save the Queen, 1977)

 

No future II

Det är liknande tankar som i punken, men sett på ett helt annat sätt. För punken 1977 var slagordet No Future ett desperat rop, om att vi inte har någon framtid. Autonomia sade snarare No Future – vi behöver ingen framtid, vi behöver inte förhala något. Det är rätt tid att agera nu. Vi behöver inte en politik som delar upp tiden i ”först måste vi… sen kan vi få reformer”. Så tanken är att se vardagslivet och det omedelbara som det område där politisk kamp sker.

(Federico Campagna, Radio Novara 2011)

 

Feminiseringen av arbetet

När folk talar om feminiseringen av arbetet är deras diskurs alltså ofta tveeggad. Frasen är på en gång deskriptiv (arbetet är gene­ rellt mer prekärt och kommunikations­ baserat, precis som kvinnors arbete brukade vara förr) och ett uttryck för res­ sentiment (”kvinnorna har stulit de jobb som tillhör männen! Det är – på något vis – deras fel att vi inte har någon ordentlig industri kvar!”). Det är fler kvinnor i ar­ bete och arbetet har blivit mer ”kvinnligt”.

(Nina Power, Den endimensionella kvinnan, 2009)

 

Arbetslinjen I

Long­haired preachers come out every night
Try to tell you what’s wrong and what’s right
But when asked how ’bout something to eat
They will answer in voices so sweet
You will eat, bye and bye
In that glorious land above the sky
Work and pray, live on hay
You’ll get pie in the sky when you die

(Joe Hill, The preacher and the slave, 1911)

 

Arbetslinjen II

Män som ryggar tillbaka för arbetet och för ett rättskaffens krig, och kvinnor som ryggar tillbaka för moderskapet, vandrar på avgrundens rand och förtjänar att för­ svinna från jorden.
(President Roosevelt, The strenuous life, 1899)

 

Arbetslinjen III

Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsstäl­lelse och är den grund varpå samhället vilar.

(Tage Danielsson, Sagan om Karl-­Bertil Jons­sons julafton, 1964)

 

Arbetsvägran

Arbetarna har själva inte något att vinna på genom att tro på någon slags värdighet i arbetet. ”Producentens stolthet” lämnar de helt och hållet till sina chefer. Nuförti­ den är det bara chefen som fortsätter att lovprisa arbetet. Dock är det tyvärr så att man fortfarande kan höra prisandet av ar­ betet inom den traditionella arbetarrörel­ sen. Hos arbetarklassen självt finns det inte plats för någon ideologi. Här ses inte arbe­ tet som något man skall identifiera sig med eller vara stolt över. I dag behöver bara ar­ betarklassen betrakta sig själv för att förstå kapitalet. Den behöver bara bekämpa sig själv för att kunna förstöra kapitalet. Den behöver erkänna sig själv som en politisk kraft och negera sig som en produktiv kraft.

(Mario Tronti, Kampen mot arbetet, 1966)
Kreativ lathet

Det sägs att jag är en av de som arbetar hårdast och det kanske jag är, om tankar är likvärdigt med arbete, för jag har äg­ nat nästan all min vakna tid åt att tänka. Men om arbete ska tolkas som en given insats inom en given tidsram i enlighet med rigida regler, då är jag den värste av latmaskar. Varje möda under tvång kräver att livsenergi offras. Jag har aldrig betalat ett sådant pris. Tvärtom, jag har närts och blomstrat av mina tankar.

(Nikola Tesla, Mina uppfinningar, 1919)

 

Tomt arbete

Behovet av arbete har aldrig varit mindre än i dag. Ändå jobbar vi mer än vi gjort under större delen av mänsklighetens his­ toria. Resultatet blir stora mängder tomt arbete. Tomt arbete är den avlönade ar­ betstid som vi ägnar åt andra saker än de arbetsuppgifter som vi blivit anställda för att göra. Kort sagt: all arbetstid utanför arbetsuppgifterna. Som när en program­ merare bara arbetar en timma om dagen och resten av tiden spelar Nintendo med sina kollegor. Eller arkivarien som sitter och skriver på sin doktorsavhandling på arbetstiden, i ett ämne som inte relaterar till arbetet. Det är banktjänstemannen som hävdade att han klarade alla sina ar­ betsuppgifter på 15 minuter om dagen och ägnade resten av tiden åt att läsa tidningar på nätet. Det är sjuksystern som chefen sät­ ter på att sortera arkivmappar som ingen läser på natten då alla vårdtagarna sover. Tomt arbete handlar inte om individuella brister, utan är ett tecken på att arbets­ samhället i allt ökande grad har blivit me­ ningslöst och utan innehåll.

(dettommearbejde.dk, 2011)

Rätten till lättja

Om arbetarklassen ur sitt hjärta utplånade den last som behärskar den och förnedrar dess natur och reste sig med all sin fruk­ tansvärda makt – inte för att kräva De mänskliga rättigheterna, som inte är något an­ nat än kapitalisternas rätt till utsugning, inte för att kräva Rätten till arbete som inte är något annat än rätten till elände, utan för att smida en järnhård lag som förbju­ der varje människa att arbeta mer än tre timmar om dagen – då kommer Jorden, den gamla Jorden, att skälvande av glädje känna att ett nytt universum rör sig inom den… Men hur ska man kunna kräva ett kraftfullt beslut av ett proletariat som kor­ rumperats av den kapitalistiska moralen?

(Paul Lafargue, Rätten till lättja, 1883)

En kommentar på “A som i Arbetsvägran

  1. 5-timmars arbetsdag 5 dagar i veckan?
    4-timmars arbetsdag 5 dagar i veckan?
    4-timmars arbetsdag 6 dagar i veckan?

    Det ursprungliga förslaget om 4-timmars arbetsdag gällde 6 arbetsdagar i en vecka.
    Så gammalt är 4-timmars förslaget.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.