Efter naziattacken mot antifascister i Stockholm i veckan enas mittenvänstern i att fördöma händelsen, men också i att vända sig till Tidöregeringen för att göra gemensam sak mot “extremismen”. Rolf Skoglund funderar på var den antifascistiska skiljelinjen egentligen går.
I Göteborg pågår en kamp om våra drömmar. Johannes Malmgren rapporterar från Drömmarnas kaj, där drömmarnas produktionsvillkor står på spel.
Mirjam Katzin och Annika Nilsson från Krakelpodden replikerar på en tidigare text av Rolf Skoglund i debatten om Israel, Palestina och antisemitism. Skoglund svarar direkt.
Så länge vi stred var vi fria, men fria att vila var vi aldrig Och den som inte vilar överlever inte striden Såg ni oss falla, följde ni våra rörelser mot marken Var ni där när vi drog vår sista suck La ni fingrarna mot vår halspulsåder Stängde ni våra ögon, korsade ni våra armar […]
Till minne av Antonio Negri, en kamrat som genom årtiondena ständigt hållit hoppet om revolution levande.
”Kan israelkritik vara antisemitisk” frågade ett nyligt avsnitt av Krakelpodden, som gick till hårt angrepp mot en text som publicerades här på Brands hemsida. Nu svarar skribenten.
Den högerextrema regeringen skruvar upp repressionen och den sionistiska ”vänstern” spårar ur, men den lilla rörelsen mot sionism och ockupation försöker hålla ut. Brand har pratat med en ung israelisk vapenvägrare.
Efter den revolutionära sommaren 2020 har den statliga repressionen haft Belarus i ett järngrepp. Brand har pratat med aktivister och journalister om solidaritetsarbete under tuffa förutsättningar.
I skuggan av Gaza: våldet från ockupationsstyrkor och bosättare har eskalerat kraftigt på det ockuperade Västbanken under oktober och november. Brand har pratat med Bissan, en palestinier från Nablus numera bosatt i Ramallah som i många år deltagit i olika sociala rörelser.
Det är fel med folkmord, men enligt många debattörer får det inte gå för långt åt andra hållet heller. Vad får dem att tveka om bosättarkolonialismen?
