Varför förlorade vänstern slaget om internet? Hur gick det till när vi lät en flod av tyckonomer, influencers och mer eller mindre vänsterinriktade tyckare ta upp det utrymme där en genuin, vänsterprogressiv debatt och organisering kunde ha frodats? Hur mycket självdistans kan man ha och fortfarande stå för något? Det enda alternativet startades inte för att besvara några av dessa frågor. Det enda alternativet startades som en plats för en grupp aktivister – där några kände varandra sedan tidigare, men de flesta inte – att skriva texter, utveckla idéer, trolla högern och ha roligt tillsammans.
Vi hängde alla i samma gruppchatt på Twitter. Efter ett tag började vi tröttna på att alla skämt och intressanta diskussioner försvann spårlöst långt bak i chattloggarna, och bestämde oss för att starta en blogg. Vi ville fånga stämningen i chatten, där slag under bältet mot politiker och tyckare blandades med diskussioner om vänsterns dåtid, nutid och framtid. Resultatet blev en blogg, och nu ett nummer av Brand.
Går det att ha en blogg 2021? Vi vet inte, men vi tyckte att det var kul och vi hade inget att förlora på att testa något nytt.
Men det handlade inte om att delta i någon sorts tyckonomi, utan om att ifrågasätta dess grunder och vägra erkänna tyckarna som något annat än lustiga clowner att driva med.
Under 2010-talet blev vänstern på internet mer och mer besatt av individer och influencers. Vi valde istället att vara anonyma. Anonymiteten har många aspekter. Den gör det möjligt att provtänka, experimentera, att vara en karaktär i stället för att bygga en karriär.
I det här numret har vi samlat några texter från bloggen som vi tycker fångar kärnan i vad allt handlar om: att överge käpphästar, att vägra delta i debatten på någon annans villkor, att släppa losermentaliteten och att stå upp för det som gjorde internet roligt och intressant till en början.
Det är texter som besvarar andra, kanske lika viktiga, frågor: Hur respekterar man bäst en elsparkcykel? Vilken Lushprodukt fungerar bäst mot pepparspray? Vad är egentligen ”klassisk marxism”? Hur fildelar man? Och hur kort är Hanif Bali?
Vi hoppas att texterna i det här numret kan inspirera andra till att göra saker som känns kul även om man inte har någon plan.
