Civilsamhälle
En sfär i samhället som finns utanför staten och ekonomin. Den består av frivilligt arbete och inbördes hjälp som står utanför statens iblandning. Det finns föreställningar om att ett aktivt civilsamhälle är viktigt för demokratin och denna föreställning har väldigt mycket styrt sättet som Östeuropas utveckling efter 1989 har utvärderats. Ett utvecklat civilsamället har likställts med ett demokratiskt samhälle. Det problematiska är hur civilsamhället har definierats och vilka former av organisering som ingått i denna definition.
(Sociologen Piotr Sztompka (1993) beskriver helt enkelt det post-socialistiska civilsamhället som inkompetent och menar att det är något grundläggande fel i östeuropeernas mentalitet:
”What bad fortune keeps us Eastern and Central Europeans from attaining the goal of democratic polity, market economy and open culture, since the proverbial Wall has crumbled? As a sociologist I propose to seek the answer much closer to Earth than fate, destiny or providence. I propose to delve into human agency, to look at the people, ultimate makers of history, but also ultimate villains of historical failures. And then the secret of the current breakdown of the post-Communist project will become blindingly obvious: it is ourselves, Eastern Europeans”.)

Husockupationer (eng. Squatting)
En form av kollektivt övertagande av egendom genom ockupation av byggnader eller land. Kan även ske individuellt och är då främst inriktat på att tillfredsställa individuella boendebehov. Dess kollektiva form är ofta politisk och målet är alltsomoftast att föra fram bostadspolitisk kritik, skapa utrymmen för aktiviteter eller ställa sig i vägen för gentrifieringsprocesser, där låginkomsttagare trängs bort till mindre attraktiva områden.

Järnridån
En teatermetafor som användes för att begreppsliggöra uppdelningen av Europa efter andra världskriget i ett Öst- och Västeuropa. I sitt berömda Fultontal från 1946 beskrev Winston Churchill denna uppdelning:
”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts över kontinenten. Bakom den linjen ligger alla huvudstäderna i Central- och Östeuropas urgamla stater. Warszawa, Berlin, Prag, Wien, Budapest, Belgrad, Bukarest och Sofia, alla dessa berömda städer och befolkningarna runt dem ligger i vad jag måste kalla den sovjetiska sfären, och de är i en eller annan form underkastade inte endast sovjetiskt inflytande utan i mycket hög grad och i många fall stigande grad kontroll från Moskva.”
– Winston Churchill i Fulton Missouri, 5 mars 1946

Nationell revanschism
Rysslands president Valdimir Putin delade på torsdagen ut pris på Ryska Geografiska sällskapets årliga ceremoni och där en av punkterna var en frågesport för barn med särskilt goda kunskaper i geografi och som leddes av självaste Putin. En pojke, nio år gammal, fick frågan: Var slutar Rysslands gränser? – Vid Berings sund, nära den amerikanska gränsen, svarade han. -Fel, utbrast Putin, Rysslands gränser har inget slut!
Moskva, 24/11/16

NGO-isering
When I catch up with him later at his apartment later, Pero offers a similar response. “Did you see what they did to us?” he asks incredulously. “Those fucking NGOniks tried to workshop us! They think they have some moral authority [to lead] because they are paid professionals?” Turning more explicitly to concerns about NGO funding from Western governments—and from the U.S. Agency for International Development (USAID) in particular—Pero continues, “Everyone knows they’re sleeping with the enemy and they expect us to respect them? Listen to them?!”
Maple Razsa ur Bastards of Utopia (2015) som handlar om kroatiska husockupanter

Nyliberalism
En ideologi och en uppsättning olika praktiker som enligt den franska sociologen Loic Wacquant (2009) följer fyra institutionella logiker. Den första handlar om att förespråka marknader som den överlägsna organisationsformen, den andra logiken går ut på att skala ner välfärdsstaten så att marknadskrafterna kan slås fria, den tredje förespråkar entreprenörsandan och använder individuella förklaringar för framgång och misslyckande i det kapitalistiska systemet och den fjärde är ett straffapparat med polis, väktar eoch fängelser som ser till att de fattiga, arbetslösa och kriminella kontrolleras och straffas.

Orientalism
”Till skillnad från amerikanerna har fransmän och engelsmän- och i mindre utsträckning tyskar, ryssar, spanjorer, portugiser, italienare och schweizare- haft en lång tradition av något som jag kommer att kalla orientalism, ett sätt att förhålla sig till Orienten som har sin grund i områdets speciella ställning i det europeiska Västerlandets historia.”
– Edward Said, ur Orientalism 1978

Post-socialism
Betyder bokstavligen ”efter socialism” och syftar till en förändring från ett socialistiskt system styrt av ett parti till en form av parlamentarisk demokrati, från planekonomi till marknadsekonomi. De vanligaste termerna för att beskriva denna förändring är transition eller transformation. Värt att tillägga är att det inte har varit en enhetlig förändring som skett bland de länder som ingår i ”Östeuropa” eller kallas för ”post-socialistiska”.

Östeuropa
”Trots det kom amerikaner och västeuropeer under denna period att betrakta staterna i det kommunistdominerade men icke-sovjetiska Europa- Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Östtyskland, Rumänien, Bulgarien, Albanien och Jugoslavien- som ett ”block” som med tiden fick beteckningen ”Östeuropa”. Det är en politisk och historisk term, inte en geografisk. Den omfattar inte ”östliga” länder som Grekland, som aldrig var kommunistiskt. Inte heller omfattar den de baltiska staterna eller Moldavien, som liknade Östeuropa historiskt och kulturellt men som under denna oeriod var inkorporerade i Sovjetunionen. ”
– Anne Appelbaum ur Järnridån 2012