Facket I
Fuck facket 4-ever
– Centerpartiets Ungdomsförbund (2010)

Kris
LO valde att tacka nej till uppgörelsen i oktober. I efterhand har dock andra fackliga organisationer, som TCO, med 1,4 miljoner medlemmar, och Saco, med 700 000 medlemmar, meddelat att de hellre ser att uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK blir verklighet än den statliga LAS-utredningen, den så kallade Toijer-utredningen.
Även Socialdemokraterna har meddelat att de vill att förändringarna i arbetsrätten ska utgå från parternas överenskommelse.
Genom att IF Metall, med 313 000 medlemmar, och Kommunal, med drygt en halv miljon medlemmar, ansluter sig står nu mer än hälften av LO:s medlemmar bakom uppgörelsen.
– Svenskt Näringsliv, “Historisk uppgörelse om LAS: Kommunal och IF Metall ansluter till överenskommelse”, www.svensktnaringsliv.se (2020)

Den svenska modellen I
Det är ramverken, de breda överenskommelserna som har byggt Sverige starkt och stabilt genom decennierna, enligt förre statsministern Fredrik Reinfeldt.
Dem ska man inte riva i, anser han.
– “Reinfeldt hyllar svenska modellen”, Dagens Industri (2015)

Centralstyre
Kommunals förbundsstyrelse körde över båda avtalsdelegationerna när de sa ja till medlarnas bud. Det är mycket ovanligt.
– Tio av tio i vår avtalsdelegation ville säga nej till det här förslaget. Vi är extremt upprörda, säger Sanna Tefke i avtalsdelegationen för bransch F (äldreomsorg).
– “Ilska inom Kommunal efter nytt avtal i privat omsorg: ‘Överkörda’“, Kommunalarbetaren (2021)

Arbete
Hon började lågt och sakta, men sedan blev rösten kanske lite väl hög mot den allmänna tystnaden. Hånfullt sade hon att hon inte vet någonting om arbetarklassen. Hon sade att hon bara kände arbetarna på fabriken där hon jobbade, och att det var människor som man inte kunde lära sig något av utom fattigdom och elände. “Kan ni föreställa er hur det är att stå i åtta timmar med vattnet som mortadellan kokar i upp till midjan?” frågade hon. “Kan ni föreställa er hur det är att få fullt av skärsår på händerna när man karvar loss kött från benen? Kan ni föreställa er hur det är att gå in och ut ur kylrum där det är tjugo grader kallt och få tio lire i timmen – tio lire – i kyltillägg? Om ni kan det, vad tror ni då att ni kan lära er av folk som är tvungna att leva på det sättet? Kvinnorna kan inte säga något när cheferna och arbetskamraterna tar dem på rumpan. Om den lille chefen har lust kräver han att någon ska följa med till lagringsrummet, precis som hans far gjorde, och kanske hans farfar också, och innan han ger sig på en säger han något som han prövat förr om att han blir upphetsad av korvlukten. Både män och kvinnor blir kroppsvisiterade, för vid utgången finns en sak som kallas kontrollen, och om det lyser en röd lampa istället för en grön när man går förbi den betyder det att man har med sig salami eller mortadella. Kontrollen sköts av vakten som spionerar åt chefen och inte bara ger rött ljus för dem som kanske är tjuvar utan mest för snygga tjejer som är motvilliga och för bråkmakare. Sån är situationen på fabriken där jag jobbar. Facket har aldrig varit där och arbetarna är bara fattiga människor under press som måste lyda chefens lag, alltså: Jag betalar dig, så jag äger dig, ditt liv och din familj och allt runt dig, och om du inte gör som jag säger knäcker jag dig.”
– Elena Ferrante, Den som stannar, den som går (2013)

Makt
– Att de nästan alltid ser exakt likadana ut bör ju vittna om att man hittat den perfekta koden och balansen mellan makt, alltså den roll man har, och den lojalitet man vill uttrycka. Jeansen är kanske det tydligaste tecknet på ett klassiskt arbetaruttryck som ändå accepteras. En slags mjuktuff auktoritet, säger Lisa Ehlin.
– “Klä dig som en fackpamp”, Arbetet, (2019) 

Den svenska modellen II
Klarna är ett exempel på att Sverige skapat ett bra klimat för entreprenörer. De är den nya svenska modellen.
– Lotta Engzell-Larsson, ledare, Dagens Industri (2021)

Svek
O jag sjunger arbetets söner
fast rösten är gammal och svag
fast det är lätt att man sitter
o blir lite bitter
när man ser hur ledning idag
Även dom sjunger arbetets söner
men inte fan kallar jag det för sång
för dom tycks ha glömt
alla drömmar vi drömt
om arbetets seger en gång
– Euskefeurat, Vi sjöng arbets söner (2010)

Klassorganisering I
Det som leder till förändring tror jag ofta är såna där långsamma, sega arbeten som kanske inte ens syns. Och så blir jag lite trött på att man romantiserar ”rebellen”, jag tycker man ska romantisera den hårt arbetande föreningsmänniskan.
– Marit Bergmans blogg, inlägget “Nöjesguiden” (2006)

Ombudsman
Gosse, minns du oss kamrater? Vi som ännu knegar här?
Vi som lämnades i sticket och som nu går här och svär
Du var det hopp som fanns, och vi undrar ju till mans
Om du än idag kan minnas vem som gav dig din chans
Och vem som har betalt din karriär?

Minns du det, säg minns du det, gosse minns du det?
Eller har din bakdel blivit alltför bred?

Så idag när vi strejkar och maskinerna står
Se då kommer du tillbaka efter alla dessa år
Med kostymen ren och sträckt
Och du hejar glatt och käckt
Och du läser lagen för oss, så förbannat fräckt
Men gosse, man får skörda vad man sår
– Dan Berglund, Ombudsmannen (1979)

Den svenska modellen III
Den så kallade hamnkonflikten är nu löst, i alla fall i tolv månader framåt. Vi är glada över att hamnarbetarna nu gjort det som LO förespråkat länge och skrivit på ett andrahandsavtal.
Det betyder fredsplikt i Sveriges hamnar för första gången på över 45 år och att Transports avtal fortfarande är förstahandsavtal.
Det är, helt enkelt, en seger för den svenska modellen.
– LO-styrelsen, “LO står fortfarande bakom lagförslag om strejkrätten”, Arbetet (2019)

Klassorganisering II
Vi ska sjunga en sång om en ödmjuk jobbare
Han som står i sitt anletes svett
Han som sliter hårt ifrån vaggan till sin grav
Medan bossen tar vinsten så lätt

Sen så sjunger vi om vår giriga elit
De som bor i palats och i slott
Ja de lever i lyx, men de luktar ändå skit
Parasiterna äter min kropp

Slut er samman trälar
Gör facket hårt och starkt
Sen så sjunger vi om en arbetarnas stat
Där var kvinna och man har det bra
– Mora Träsk, Vi ska sjunga (efter Joe Hill, We will sing one song) (1978/1913)

Facket II
Fackföreningarna … det måste bli ett regimskifte först innan fackföreningarna börjar föra vår talan som dom ska … LO-folket har för höga löner … dom har glömt bort … Den där Geijer t.ex. Har väl en hundrafemtitusen om året, vad ska han bry sig om oss. Vid sista avtalsförhandlingarna skicka dom ut så trevliga röda lappar om strejk. Men vad blev det? Ett avtal som band oss för tre år.
– Anonym arbetare vid LKAB-gruvan i Svappavaara, citerad av Sara Lidman i Gruva (1969)

Arbetarrörelsen
För den som bara känner dig till färgen, röda fana,
så framstår du som en verklig sak, för det är han,
han med sina öppna sår och sin kropps sårflagor,
han den arbetsföre som har förvandlats till en utslagen,
napolitanaren som blev kalabrier, kalabriern en afrikan
och analfabeten till ett dragdjur eller en hund bara.
Den som aldrig upplevt dig till färgen, röda fana,
skall heller inte kunna förstå eller riktigt känna dig,
du som redan firat så många nyborgerliga arbetarsegrar,
bli till en trasa igen, så skall du se de fattigaste höja dig.
– Pier Paolo Pasolini, Till den röda fanan (1961)

Den svenska modellen IV
Lundkvists syn på arbetarrörelsen är att den i nykterhets- och och frikyrkorörelsernas efterföljd införde en dialog med motståndaren istället för konfrontation. De resultat som uppnåtts av nykterhets- och frikyrkorörelserna “kunde visa den unga arbetarrörelsen vart man kunde nå med fredliga medel och med dialogen”. Jag kan inte dela detta synsätt, bl. a. av det skälet att Sverige var bland de länder som från sekelskiftet (dvs. den tidpunkt från vilken jämförelser och tillräckligt tillförlitliga mätningar är möjliga att göra) och fram till mitten av 1930-talet uppvisade den högsta strejkaktiviteten i världen. … Den syn som redovisas här är att arbetarna använde konfrontationen som medel i den politiska mobiliseringsprocessen med ett yttersta syfte att förändra samhället.
– Jane Cederqvist, Arbetare i strejk (1980)