U som i Upplopp

Förort 1

Det finns inget att göra i den här trista förorten,
det finns ingenting här för oss.
Nä ursäkta jag överdrev litegrann,
vi kan ju knarka, supa och slåss.
Så har det alltid varit här ute,
ingen jävel har brytt sej om oss.
Man ska va som en zombie, va nöjd med sin lott
å aldrig fråga om nåt.
(Ebba Grön, We onlt in it for the drugs)

Förort 2

Boom boom, knas bre, skott på husfasaden.
Ungarna kör fullt ut dom trampar på pedalen.
Det går wrom wrom, knas len,
Ännu en begraven
Slummen den e sjuk den smittar mig och gör mig galen
Ey yo vakna, varning, upplopp i staden
Folket kokar över tänder eld på riksdagen
Och massa vapen snurrar runt bland barnen
och droger och våld har bilvit en del av vardagen
Ey, jag kan inte sova något mer
Allting går upp för mig när solen går ner
Kan inte drömma mig bort
Jag ser problem under mitt ögonlock
(Aki feat Kapten Röd, När solen går ner)

Ordningsmakten I

Så visa ingen nåd det kommer ingen visa dig
för dom har inte råd med massa sten på Avenyn
och massa bilder på demonstranter som poliserna springer från
För det är sånt som bara våran fana brinner för
För din tystnad kan betyda någons död min vän
Så sluta blunda byt kanal och öppna ögonen
för friheten är nära om du söker den
för i tiden sa dom stopp i lagens namn
nu ljuder skott i lagens namn
för om du pressar oss för länge
kommer någon svara bängen
med ett skott i lagens makt
aaaaaah vi har fått nog av erat krig
aaaaaah så vi rustar för strid
aaaaaah för allting slår tillbaks
aaaaaah så tänk på vad vi sår idag
(Kapten Röd, Visa ingen nåd)

Ordningsmakten II

Jag sa broder, se upp, det är bäst du passar dig
Farbror blå har kommit för att haffa dig
Syster, se upp, motstånd kommer straffa sig
Farbror blå har kommit för att haffa dig
Rättvis rättegång kan ingen skaffa dig
Så lägg ryggen på benen och akta dig
När farbror blå har kommit för att haffa dig
Kommer rättssystemet aldrig backa dig
När lagens väktare
Ser en tänkande människa, blir de äcklade
ser de ett självförtroende, vill de knäcka det
Lära packet respekt
Storebror han klipper till direkt
Och uppträder nån störande
Kommer snuten och spöar vederbörande
För att lära dem ett lämpligt uppförande
Lära packet respekt
Misshandel flera timmar i sträck
(Sture Alléns Dansorkester, Farbror Blå)

Territoriell motmakt

Eldstormen i november 2005 var inte resultatet av totalt utanförskap som det ofta porträtteras. Det var tvärtom den totala besittningen av ett territorium. Folk kan bränna bilar eftersom de är förbannade men för att hålla igång upploppet en månad, medan man håller polisen i schack, måste man veta hur man organiserar, man måste etablera medkonspiratörer, man måste känna terrängen perfekt och dela ett gemensamt språk och en gemensam fiende. Mil efter mil, vecka efter vecka spred sig branden. Nya bränder avlöste de ursprungliga, på ställen där de minst förväntades. Ryktets spridning kan inte avlyssnas.
(Osynliga kommiten, Det stundande upproret)

Territoriell motmakt II

Rosengårdsrapporten säger alltså inget om den faktiska situationen i Rosengård, hur den upplevs av de boende där, men den säger däremot oerhört mycket om myndigheternas syn på Rosengård. Med Delphimetoden lyfte Ranstorp och Dos Santos fram den bild som fanns hos huvudintressanterna bakom projektet (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Säpo, Malmö kommun och Försvarshögskolan) och hos SSP-samarbetet i Rosengård (samverkan mellan skola, socialtjänst och polis). Fram tonar bilden av myndigheter som arbetar i ”frontlinjen” (deras beskrivning) i ett fientligt och okontrollerat territorium – där den inre sociala situationen (trångboddheten, segregationen, arbetslösheten) och yttre samhällssituationen (globala konflikthärdarna och krigen) skapat förutsättningar för en radikaliseringsprocess av ungdomar, pådrivna av ”åsiktskontrollanter” som predikade svenskhat (”hotet mot svenska värdegrunden”) från källarmoskéer och fundamentalistorganisationer förtäckta till kulturföreningar. Myndigheterna måste paranoid övervaka insatserna i frontlinjen, så att inte kulturföreningar, kvarterssatsningar och kvartersvärdar infiltreras av krafter med osvensk värdegrund och därigenom riskerar att bli redskap för åsiktskontrollanterna.
(Guldfiske, Vintern då fritidsgårdarna höll öppet)

Utanförskap I

För Alliansen utgör dock utanförskapet inget randfenomen i det svenska samhället, förlagt enbart till storstädernas periferier. Utanförskapet sägs snarare kasta sin mörka skugga över hela samhället. Hotbilden om utanförskap påminner därmed om det sätt på vilket det ständigt närvarande ’terrorhotet’ idag presenteras. Hotet uppges finnas inte bara där utanför, utan här, mitt bland oss. Det gör hotet så mycket mer allvarligt. För att skydda den bestående ordningen krävs kraftfulla, extraordinära och löpande interventioner.
(Magnus Dahlstedt, Politik som makeover, Socialistisk Debatt 1, 2009)

Utanförskap II

”[Utanförskapsperspektivet] utgår från att samhället i durkheimiansk mening är en homogen entitet vävd av sociala band som knyter individen till den större samhällsgemenskapen. Banden utgörs främst av arbete men även av gemensamma värderingar och andra kopplingar till majoritetssamhället. Konflikter och problem uppstår när individen friställs från samhället och dess grundläggande värderingar genom arbetslöshet eller boendesegregation. Då uppstår ett utanförskap som bildar jordmån till värderingar och beteenden som kraftigt skiljer sig från samhället i övrigt. Drogmissbruk, kriminalitet, politisk aktivism och terrorism har samma rötter. Politiskt är detta perspektiv förknippat med arbetslinjen, kampen om mittenväljarna, socialdemokrati och socialkonservatism.”
(Janne Flyghed och Magnus Hörnqvist, ”Varifrån kommer hotet? – perspektiv på terrorism och radikalisering”, Rapport 2011:2, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet)

Utanförskap III

Klassföraktet från ovan. Det tar många olika uttryck. Vi ser det till exempel på TV. I program som ”Gravida som krökar” eller ”Ullared”. Eller när Uppdrag Granskning ville visa att barnfattigdomen är överdriven, att vissa med lite pengar tydligen har råd med cigaretter. Som om deras sociala position skulle vara deras eget fel. Liknande tongångar kunde man höra när grekiska arbetare anklagades för att vara lata och på så sätt skyldiga till den ekonomiska krisen. Retoriken om ”utanförskap” hänger ihop med ett demoniserande klassförakt. Som att anklaga de förtryckta för förtrycket. Tänk på det när bilar brinner.
(Elliot Baron, Sluta tala om ”utanförskap”)

Förortsuppror I

There’s blood on the street
And the smell is so sweet
’Cos another blue bastard has gone down
See the boots swarmimg round his head
They’re gonna see him dead
Nightstick in his hand
He tried to rule this land
That’s no way to make a country great
It takes more, more than force
You’ve got to give it a voice
So it’s goodnight to one more fascist clown
We’ve got a right, you can’t keep us quiet
We’ve got a riot, we’ve got a riot
This is our answer to your law!
Don’t shed no tears for him
His life was lived in sin
No one has the right to order you
Don’t be told what life is about
Brixton riot riot
Toxteth riot riot
Bristol riot riot
Moss Side riot riot
England riot riot
(The Violators – Summer of 81)

Förortsuppror II

it woz in April nineteen eighty-wan
doun inna di ghetto af Brixtan
dat di babylan dem cause such a frickshan
an it bring about a great insohreckshan
an it spread all ovah di naeshan
it woz a truly an histarical okayjan
it woz event af di year
an I wish I ad been dere
wen wi run riot all ovah Brixtan
wen wi mash-up plenty police van
wen wi mash-up di wicked wan plan
wen wi mash-up di Swamp Eighty-wan
fi wha?
fi mek di rulah dem andahstan
dat wi naw tek noh more a dem oppreshan
an wen mi ckeck out
di ghetto grapevine
fi fine out all I coulda fine
evry rebel jussa revel in dem story
dem a taak bout di powah an di glory
dem a taak bout di burnin an di lootin
dem a taak bout smashin an di grabbin
dem a tell mi bout di vanquish an di victri
dem seh: di babylan dem went too far
soh wha?
wi ad woz fi bun two kyar
an wan an two innocent ge mar
but wha?
noh soh it goh sometime inna war
een star
noh soh it goh sometime inna war
dem seh: wi commandeer kyar
an wi ghaddah aminishan
wi buil wi barricade
an di wicked ketch afraid
wi sen out wi scout
fi goh fine dem whereabout
den wi faam-up wi passi
an wi mek wi raid
ow dem run gaan
goh plancountah-hackshan
but di plastic bullit
an di waatah canon
will bring a blam-blam
will bring a blam-blam
nevah mine Scarman
will bring a blam-blam
Linton Kwesi Johnson: Di Great Insohrecksha

Våld I

Bilder av brinnande byggnader, bilar som står i lågor och plundrade affärer må erbjuda spektakulärt stoff till rastlösa medier, ständigt sugna på nya stories och nya grupper att demonisera, men vi kommer inte att förstå någonting av de här händelserna om vi inte bryr oss om den historia och det sammanhang de ingår i.
(Nina Power, Därför står London i lågor)

Våld II

Den som bara fördömer en handling utan att förklara den fördömer ju också de känslor och erfarenheter som har gett upphov till handlingen.
(Pantarna, Till en nation som brinner)

Upploppsteori

Vår metod däremot, snarare än att peka ut vad folk borde göra och vad de borde vilja, börjar istället där folk revolterar, den startar i folks politiska känslor, och utvecklar därifrån politiska projekt […] Den första regeln för politisk teori är att vi måste börja inte från hur vi tycker folk borde vara utan från det som folk verkligen är.
(Toni Negri och Michael Hardt)

Rasprofilering 1

Även om profilering tydligt utgör en form av diskriminering, så utgör det inte brottsbekämpning. I själva verket är det brottskämpningen inverterad. Brottsbekämpning innebär att brott upptäcks och att polisen sedan letar efter en misstänkt som eventuellt har begått det. Profilering innebär att en ”misstänkt” upptäcks och att polisen sedan letar efter ett brott som denna person eventuellt skulle ha begått. I det första fallet begås en kriminell handling och polisen försöker gripa brottslingen. I det andra fallet begår polisen en handling av misstänksamhet och en person finner sig själv gripen. Helt enkelt att en person i det första fallet begår ett brott och i det andra så är det polisen som kriminaliserar. Profilering bryter därmed brottsbekämpningens grunder genom att göra polisen till den aktiva i kriminaliseringen av en person. (Denna process skulle vara omöjlig utan den stora ”brott utan offer”-struktur som har inkorporerats i den legala strukturen.) Brottsbekämpning riktar sig mot personers handlingar i sin egenhet och försöker hålla ordning från fall till fall. Samtidigt som profilering fokuserar på själva personerna genom visuell generalisering och stör den sociala ordningen och lugnet genom att föra in aggressiva trakasserier i sammanhanget.
(Steve Martinot, The Militarization of the Police)

Rasprofiliering 2

Så länge ni dömer folk efter er mall
Kommer ni få det ni förtjänar
Få det ni förtjänar
För efter er uppgång kommer ert fall
Ni kan bygga era glashus men passa er för stenar
(Masshysteri, Dom kan inte höra musiken)

Moralisk ekonomi I

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.
Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna. Militär kallades in och lugnet lade sig över återstoden av marknaden i Skänninge 1806.
(Ur Martin Gustavsson, Elefantupploppet i Skänninge: om händelserna på Olofsmässo första marknadsdag den 11 augusti 1806)

Moralisk ekonomi II

En måndag i augusti 1974, när hundratals pendlande arbetare märkte att kostnaden för bussen från Pinerolo till Turin hade ökat med nästan 30 % – då kunde få förutspå att denna relativt obemärkliga händelse kunde bidra med gnistan för en ny kampvåg. Men för dessa pendlare var biljettprisökningen en ren provokation. Det tog bara några dagar att organisera till handling och mobilisera de pendlare som reste på busslinjen. Den följande måndagen var aktionsplanen redo. Arbetare satte upp anslag nära bussterminalen i Pinerolo med budskapet “Vägra gå med på höjningen av biljettpriset!” och utfärdade egna bussbiljetter som de sålde till det gamla priset. Bussbolaget svarade med att stänga ner linjen, så att hundratals av Pinerolos arbetare inte kom till arbete och i stället fortsatte sin mobilisering. På eftermiddagen sände de en delegation till den regionala transportmyndigheten med kravet på en tillbakagång till de gamla priserna. Efter några dagars påtryckningar gav de med sig.
Gnistan hade antänt en eld. Inom några dagar skedde liknande händelser runt om i den tungt industrialiserade regionen omkring Turin. Den 17 september utfärdade de regionala myndigheterna nya riktlinjer för prissättningen för transport mellan städer, vilka gällde för samtliga 106 privata busslinjer i regionen – med följden att företagens påtänkta prisökningar reducerades radikalt. Självreduktionskampernas första runda hade skördat sina frukter. Praktiken höll på att fortplanta sig till andra regioner i Italien, spridande kaos inom myndigheter och fackföreningsbyråkratier. Media fördömde hysteriskt detta utbrott av “civil olydnad”, och det italienska kommunistpartet påminde allvarsamt arbetarna att den enda giltiga kampmetoden är strejken.
(Bruno Ramirez, Självreduktion i Italien)

Moralisk ekonomi III

Man kan säga mycket om gårdagens Instagramupplopp – men viktigt är att minnas att det knappast var huvudproblemet som sådant vi såg på Göteborgs gator igår. Upploppen var istället reaktionen på en storskalig, grov och illvillig uthängning av oskyldiga ungdomar. Hur olustig uthängningen än må vara kan man redan skönja flera mer positiva spår i det som hänt – spår som kan användas för att förebygga liknande incidenter i framtiden.
Jag är inte mycket för pöbelrättvisa. Men den massiva och tydliga reaktionen mot uthängningarna visar ändå någonstans att många inte tycker att det som hänt var okej. Det är en alldeles utmärkt utveckling. Lag och rätt har svårt att hantera nätets snabba skeenden, och det är ofta svårt att ingripa mot brott som i lagens mening är mindre – men som samtidigt kan drabba enskilda personer väldigt hårt. Ett tungt socialt tryck som visar var skåpet ska stå kan vara en framkomlig väg för att komma tillrätta med sådana problem.
(Marcin de Kaminski, Instagramupploppet visar att vi trots allt är på rätt väg, Svt Debatt 121219)

Moralisk ekonomi IV

Den ekonomiska grundprincip som reglerade det traditionella bondesamhället världen över och kan formuleras: ”alla utan undantag har rätt till åtminstone existensminimum”. Den skiljer sig från marknaden därigenom att den kan skilja på nödvändiga och frivola behov. De folkliga rörelserna har alltid värnat den moraliska ekonomin och krävt att den ska iakttas även av samhällets överhet och överklasser. Bondesamhället tog till uppror om principen inte iakttogs. Arbetarrörelsen skärpte kraven på existensminimum, instiftade sjuk- och arbetslöshetskassor med moralisk ekonomi som grund, och krävde att stat och kommuner skulle iaktta samma princip. Omvänt har överklasserna aldrig erkänt den moraliska ekonomin, utan alltid hävdat att den som inte arbetar åt den inte heller skall äta.
(Folkrörelselexikon)

Kvartersrevolter

Södermalm 1719, Gamla stan 1848, Kungsträdgården 1987 och Husby 2013. Gemensamt för årtalen är en frustration och ett utanförskap.[…] Stenkastning är tidlöst och kravallerna i Husby är långt ifrån de första i Stockholms historia. I århundraden har stadens invånare under mer eller mindre kaotiska former rykt ihop med makten. Missnöjet mot polis eller militär har demonstrerats på gator och torg.
”Det är slående hur lika upploppen i förorterna nu är vad som hände på 1700-talets Södermalm. Folk som bodde vid Katarina kyrka, som var bland de fattigaste kvarteren i stadsdelen, slog sönder hus i sitt eget område. Arbetslösheten var hög och tiderna hårda”, säger Mats Berglund, som forskat om upploppens uttryck och mekanismer.
(Rebecca Haimi, Upplopp i Stockholm – en gammal historia, DN 130524)

Bröduppror

Lokal folkrörelses ockupation av mat under prishöjningstid för att sälja den offentligt till ett etablerat och acceptabelt pris. En form av aktion som inträffar under den tid den lokala marknaden slås ut av världsmarknaden och dess opåverkbara prisfluktuationer.
Bröduppror inträffade i Nordvästeuropa ca 1650-1850, i Sverige och Sydeuropa ca 1800-1920), och pågår ännu i t.ex. Afrika och Indien. De avlöstes av strejker för att det är lättare att påverka löner än priser.
Brödupproren genomförs av lokalsamhällen. Ofta är kvinnor ledande eftersom de sköter hushållsbudgeten. De är målinriktade, använder ett behärskat mått av våld och når ofta en lokal kortvarig framgång. Vid vissa tillfällen, t.ex. i Frankrike 1789 och Ryssland 1917, kan flera samtidiga bröduppror få stora effekter. Det har dock aldrig hänt att brödupprorens lokala och folkliga organiseringar har fått kontroll över dessa effekter.
(Folkrörelselexikon)

Upploppens tid

Även Alain Bertho kategoriserar revolternas utlösande orsak. Ofta handlar det om att en ung människa orättfärdigt fått sätta livet till. Ofta handlar det också om protester mot politiska toppmöten som övergått i våld när polisen gripit in på fel sätt. Men vanligast är protester mot att livet blivit för dyrt och omöjligt att få ihop – vid tusentals tillfällen de senaste två årtiondena har människor drabbat samman med ordningsmakten när de protesterat mot matpriser, eltariffer, biljettpriser, bristen på jobb och så vidare. […] Ska man finna upprorens rot bör man söka i det som politiken inte säger och inte ser, och det som den vägrar benämna eller se. Vad är det? Alla som hamnat utanför. Vare sig resningarna äger rum i så kallade demokratier eller diktaturer så vittnar de om statsmaktens legitimitetsförlust, dess skriande oförmåga att representera folkets intressen. Upproret bemöter makten med samma våldsamma illojalitet som makten sedan länge visat sina medborgare.Så sett visar upproren i dagens värld vad demokratin i dess rena, råa form vill säga, menar Bertho.
(Stefan Jonsson, Upploppens tid, Brand 4, 2011)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.