Det är en märklig känsla av déjà vu att se Donald Trump genomföra sin statskupp i USA. Har inte Tidöregeringen gjort allt detta? Saboterandet av biståndet, klimatomställningen, migrationspolitiken, kulturstödet, rättssäkerheten och utbildningsväsendet. Trump har bara vridit upp reglaget några snäpp. Det är en gradskillnad, inte en artskillnad.
Machiavelli poängterade redan på 1500-talet att det är svårt för en furste att styra ett land utan folkets samtycke. Det behövdes både mjuk och hård makt, morot och piska.
Den nationalkonservativa höger som nu i land efter land tagit makten, från Sverige till Argentina, från USA till Indien, från Ryssland till Turkiet, reagerar utan någon form av historisk kompromiss. De har slängt bort moroten och har bara piskan kvar. Efter decennier av nyliberal chockpolitik, förstörelse av ekosystem, utplundring av välfärden och utflyttad produktion finns inte längre några redskap kvar för att ge eftergifter.
I den multipolära världsordning som framträder håller USA under president Trump på att montera ner hela sin mjuka makt som imperium vilat på. Kvar har de dollarn och armén.
Tredje rikets rättsfilosof Carl Schmitt har återkommit i politiken. Målet för den nationella högern är inte att regera, utan att sabotera. Att krossa sin politiska fiende, nedmontera det demokratiska system som reglerar maktutövningen och deklarera undantagstillstånd bakom en stark man.
Det går medvetet snabbt, attacker kommer som ebb och flod. Trump försöker pumpa ut presidentsdekret för att flood the zone, lamslå oppositionen, institutioner och media genom att omedelbart dränka dem i skit. Samtidigt som han med andra handen dränerar träsket, drar in finansiering och gör utrensningar. Tidö ser och lär.
”Vad fan får jag för pengarna”, ropade Svenskt näringslivs ordförande för några år sen. Det har blivit devisen för regeringen. Gör vad ni vill, men inte för våra skattepengar. Moroten har bytts ut mot motorsågen.
Kapitalet gör slut med demokratin. Gårdagens nyliberala riskkapitalister har blivit en protektionistisk oligarkklass, som anser att politiken har för mycket inflytande över ekonomin. I USA försöker Trumpregimen att rensa ut den “djupa staten”. Här i Sverige för Tidö sitt krig för att rensa ut en ”aktivism” som ”infiltrerat” systemet, som finns på myndigheter, public service och i akademiska institutioner. Socialdemokraterna åderlåts ekonomiskt genom riktade åtgärder mot partiet. Men även en bredare folkrörelsevänster angrips när de slår mot folkbildning, fri forskning och självständig kultur.
Kvar finns bara repressiva metoder för att bemöta varje form av socialt missnöje och problem. Högern har ingen fred att erbjuda, inga historiska kompromisser, ingen inkludering. Visitationszonerna expanderar, protester är hot mot rikets säkerhet, rättigheter kan återkallas.
Sabotage har traditionellt sett varit den vilda arbetarrörelsens kampmetod, direkta aktioner från de maktlösa mot den ekonomiska makten. Nu kommer sabotagen och anarkin ovanifrån. Vi måste lära oss att sabotera för sabotörerna. För att försvara ekosystemet, livet och demokratin.