Rädda hyresrätterna! – Ett samtal om hyresrättens framtid

Hur ska vi möta en framtida bostadspolitik där krav om fri hyressättning och marknadshyror blir allt vanligare inslag i debatten? Brand pratar kompromisser, mobilisering och hyresrättens framtid med Förorten mot våld, Ort till Ort och Hyresgästföreningen, som alla är med i det nystartade nätverket Rädda hyresrätterna.


Presentera er och berätta… hur ser ni på framtiden?

Sarah Liz Degerhammar: Mitt namn är Sarah och jag representerar Ort till Ort (OTO) som är ett nätverk som funnits sedan 2015. Nätverket har unga men radikala rötter och uppkom efter en husockupation i Högdalen. Det var en protest mot fastighetsbolaget Veidekke som var med och drev på gentrifieringen av området. Under ockupationen hade vi kontakt med flera organisationer i Stockholm som alla var sugna på att starta ett nätverk som kunde ta till mer militanta metoden när det nödgas. Det är väldigt segregerat i Stockholm, det är långt mellan utsatta områden i norr och söder, därför är det viktigt att vi söker styrka av varandra. Det vi sen främst jobbat med är nyanländas boende-situation, speciellt i Solna samt folk som vräks i och med en renovering. Ja hur ser jag på framtiden… Personligen ser jag att det finns olika vägar att gå och olika framtida scenarier där bostadsfrågan kommer vara viktig. Vi kommer se höjda hyror som kommer tvinga oss att arbeta än mer och som kommer ta en allt större procent av vår inkomst. Den utvecklingen vi ser inom bostadspolitiken med högre hyror och otryggare hyresavtal är ju en konsekvens av att politikerna satt marknadens önskemål främst. Vissa kallar det en finansialisering av bostadspolitiken. Det händer överallt. Vårt uppdrag är att sätta stopp för renovräkningar och utförsäljningar och all typ av utveckling som vill göra marknad av människors bostäder.

Ilyas Hassan heter jag och är från Husby. Jag är en av talespersonerna i Förorten mot våld (FMV). Nätverket bildades för ungefär två år sedan i samband med att två bröder mördades mitt på dagen på ett kafé i Rinkeby. Trots att utvecklingen med skjutningarna pågått länge blev den här händelsen startskottet för vår mobilisering. FMV är en organisation som kämpar för den grundläggande rätten till liv. Utifrån det kommer vi in på många andra politiska frågor som i grund och botten handlar om strävan efter jämlikhet. Vi ser ett samband mellan den stigande ojämlikheten i Sverige och skjutningarna. Hur ser jag på framtiden? När det gäller bostadspolitiken… Jag vet inte om det bara är jag som känner att det inte ser så ljust ut just nu, haha. Jag vill nog säga att vi har en tuff tid framför oss helt enkelt. Under regeringsbildningen fanns ju krav om friare hyressättning och sådana saker, så någonstans är ju bostadsfrågan en större fråga än vad den varit tidigare. I Stockholm har vi nu en ny majoritet som vill sälja ut allmännyttan och även har som ambition att ombilda fler hyresrätter till bostadsrätter så det kommer föras en politik som inte kommer gynna hyresgäster, oavsett styre. Kort sammanfattat: Vi kommer se en större mobilisering bland de boende för en bostadspolitik som gynnar alla oavsett ekonomi.

Simon Safari heter jag och är ordförande på Hyresgästföreningen (HGF) region Stockholm. Vårt engagemang är att bevaka den rätt som varje individ i det här landet har: den lagliga rätten att ha ett tak över huvudet, en bostad, ett hem. Men jag kan hålla med om det ni berättar, att det sker en förskjutning. Makthavare och beslutsfattare har övergett sina egna beslut till privata intressen vilket gjort det svårt för HGF och andra organisationer att jobba för den grundläggande rättigheten. I och med den förskjutningen inser vi som organisation att vi inte kan stå ensamma, vi måste vara fler om vi ska ta den här fighten. Det här nätverket är ett första steg. Vi kommer ha olika åsikter men det här tycker jag vi måste enas om: hemmet det är där vi vilar, det är där vi samlar våra krafter, det är där vi får ett fotfäste som gör det möjligt för oss att etablera oss i samhället. Allt är knutet till hemmet. Jag tycker inte att lösningar som man haft i England eller andra länder där marknaden får styra hyressättningen är lösningen för Sverige. HGF kan inte bara förbli en intresseorganisation utan måste bli en kamporganisation. Men i slutändan är det statsmakten och kommunens ansvar. Förskjutningen av politiken gör att vänster rör sig åt höger och höger åt vänster, det blir en mischmasch. Vem bär det yttersta ansvaret? Enligt grundlagen är det staten och kommunerna. Vi måste mobilisera oss i den här frågan, det är för sjutton vår rättighet som står i grundlagen.

Ilyas: Eftersom det är kommunen och staten som har det ansvaret att se till att alla har en lägenhet att bo i blir det svårt när de säljer ut all allmännytta till privata aktörer. Vad ska kommunen kunna säga till om när de inte äger något?

Sarah: Verkligen, då har de ju sålt ut sin makt. Det blir ju knivigt för er i HGF också. Er organisation förlorar sitt värde då. Får jag fråga er en sak? Rent strategiskt, hur tydlig i sin politiska färg kan ni vara i era organisationer?

Ilyas: Tuff fråga. Vi har inte den bakgrunden att vi vuxit ur en vänsterrörelse, eller en högerrörelse för den delen. Vi är partipolitiskt obundna men vi har ju våra politiska intressen. Jag tycker att det är viktigt att diskutera en ideologisk ståndpunkt. Vad innebär det att vara för jämlikhet när alla politiska partier säger att de är det? Hur uppnår man riktig jämlikhet på bästa sätt? Jag tror att de flesta förstår att vi inte är höger men sen om vi förknippar oss med vänstern, det är en annan fråga. Hur man vill att samhället ska se ut är ju en ideologisk fråga och det finns nog en poäng i att inte bara föra en massa sakfrågor utan att ha en politisk färg.

Sarah: Ja för när allt, som Simon sa förut, ”är ett mischmasch” kan man ju säga ”Rädda hyresrätterna” men mena något helt annat. Typ att de ska få ett marknadsvärde.

Ilyas: Problemet är också att när man säger sig vara politisk obunden vill man inte förknippas med en politisk färg av den enkla anledningen att man är mer trovärdig om man inte gör det. Kolla till exempel på HGF. Du kan rätta mig om jag har fel, Simon, men även om HGF har en väldigt tydlig arbetarklasshistoria så ser jag en skiftning under åren där men undviker att förknippas med en politisk färg. Jag tror generellt att många sociala rörelser de senaste åren har försökt att undvika partipolitik och det kanske man behöver diskutera.

Simon: Vi kan inte ena dagen hänga ut fastighetsägare och sen den andra sitta vid förhandlingsbordet. Vi är kanske partipolitiskt obundna men väldigt bostadspolitiskt kunniga och vi vill driva den frågan. HGF har hamnat i ett läge där vi upptäckt att det inte är vårt eget intresse utan det gemensamma intresset som gäller. Och vi upptäcker faktiskt år efter år att vi inte klarar det ensamma. Vi kan ha olika idéer och synpunkter men vårt gemensamma intresse måste vara allas rätt till ett hem och att hemmet inte ska vara en spekulationsvara. Varför ska man ge sig på våra hem? Varför inte säga att nu har vi bestämt oss för att de här bostadsrätterna ska omvandlas till hyresrätter? Varför är det alltid den mest utsatte, eller den som inte har en fet plånbok eller en rik släkt som måste betala för andras välmående?

 

Ni lyfter all en förskjutning av politiken där marknadens intressen mer och mer går före alla andra behov. Vinnarna i den här budgeten är rika personer, som äger sin bostad och köper städhjälp medan förlorarna är fattiga, arbetslösa hyresgäster. Hur kämpar man i detta klimat?

Sarah: Personligen tror jag att man måste vara väldigt tydlig med sin politiska ideal och en ideologisk plan i framtiden för att över huvud taget få med sig människor. Risken är annars att man svänger med det partipolitiska spelet. Lärdomen från de senaste tio-femton åren är att allt går att sälja. En börjar ruttna efter alla dessa svek hit och dit rent socialpolitiskt och den här budgeten är bara ännu ett regn av svek. Det är så många beslut som fattats den senaste tiden där man bara undrar: ”Va? Hur kunde det ske?” Visst vi måste arbeta ihop för att få till en stark rörelse men vi behöver också en helhetsidé om hur samhället ska fungera för det vi har nu har spelat ut sin roll och nu är folk helt lost. Vad är det att vara vänster idag? Vad innebär det i sin helhet?

Simon: Det är det ideologiska vill jag påstå. Förra vågen av ombildningar gjorde vi olika undersökningar och utredningar och allt landade i att det var ett försök att skaffa sig nya röster. När din lägenhet ombildas lyfts upp du upp från en lägre klass på andras bekostnad med hjälp av att gemensamma pengar slängs ut, då kommer du bli en del av den högt uppsatta gruppen.

Sarah: Vad menar du med att gemensamma pengar slängs ut?

Simon: Jag menar kommunens allmännytta. Det som vi äger tillsammans. De vill sälja ut de närmaste kranskommunerna för att på något sätt skaffa sig en ny röstbas. De vill att människor ska känna sig rika. Idag röstar man utan att ha kunskap om varför man röstar som man gör. Det blir snabba beslut istället för att djupgående förstå att vi tillhör en gemenskap och att vi alla är medborgare i det här landet. Varför ska vi överge det här solidariska tänket? Även min organisation har bidragit till det här. Hur? Jo när vi förhandlar hyror. Sedan en lång tid tillbaka har allmännyttan fått en viss summa, när allmännyttan var normerande, och sen har privata fått ett par procent över. Varför har vi inte ifrågasatt detta? Varför ska de ha mer? Vad är anledningen när de har sämre värdar, sämre service och sämre underhåll men likt förbannat ska ha mer. Budgeten är något som de har beslutat och det måste vi leva med, men hur kan vi leva på bästa sätt, så att de inte kapar resten av armen? Nu har de tagit lillfingret men imorgon kanske de tar hela handen. Hur stoppar vi den utvecklingen?

Sarah: Jag tror vi måste tydliggöra fienden här.

Simon: Ja!

Ilyas: Jag blir intresserad av det du nämner Simon. Jag håller med om att vägen framåt är att vi gemensamt i de olika rörelserna har en enad front och organiserar oss för våra rättigheter. Men jag blir ändå ganska intresserad av om HGF uttalat sig utåt angående den här budgeten?

Simon: Vi har inte hunnit hantera frågan. Det här med att öka intäkterna för höginkomsttagare och minska deras kostnader, det är att ta från ett håll och ge åt ett annat. Det som var riktigt sårbart för oss var att man tog pengar från det statliga investeringsstödet för att bygga nyproduktioner och nu är det många som drar bort händerna och säger ”nu kan vi inte bygga”. Vi har ett regeringsuppdrag att förhandla hyrorna för alla hyresgäster. Det är ett myndighetsuppdrag lagt i knäna på en idéburen organisation. Men det ska inte göra att vi säljer själen till det uppdraget, ytterst har vi ansvaret för våra medlemmar och för övriga hyresgäster och vi får inte släppa det bara för att vi har ett regeringsuppdrag. Det är en väldigt farlig period vi är i nu och går den här utvecklingen förbi oss då är det Thatcherismen direkt i Sverige…

Sarah: Jag kan tycka att man ser det på en individnivå också. Folk börjar tänka i marknadshyror: om man har en lägenhet i en närförort då kan man ta ut mer i hyra när man reser bort. Det är ju ett värderingssystem som tar sig in i vårt tänkande.

En sak hyresgäster kommer behöva förhålla sig till i framtiden är de nya Stockholmshyrorna som HGF varit med och drivit igenom. Vad kommer det ha för konsekvenser för hyresrätterna i framtiden?

Ilyas: Jag har förstått att Stockholms-hyran från Hyresgästföreningens håll har varit ett sätt att säkerställa en överenskommelse med de allmännyttiga bolagen i syfte att undvika reformer som marknadshyror. Exakt vilken påverkan den här överenskommelsen kommer ha för hyresgästerna är svårt att säga men vår ställning är att vi är emot alla former av beslut eller överenskommelser som kommer påverka hyresgästerna negativt och leda till högre hyror.

Simon: När det kommer till frågan om Stockholmshyran så vill jag tydlig betona att vårt arbete under de senaste fyra åren med Stockholmshyran är just ett steg för att stoppa marknadshyran genom att parterna hittar och utvecklar den nuvarande bruksvärdeshyran! Vår skyldighet är att hålla oss inom den gällande lagstiftningen kring bruksvärdesförhandlingar. Avsteg från detta skulle tolkas som lagbrott och det kan vi definitiv inte göra. Det finns krafter som försöker fälla det här, för som de säger, de vill ha något annat som fri hyressättning eller marknadshyra. Vi kommer att ha möte och informera om just detta både till våra medlemmar och förtroendevald och övriga hyresgäster och intresserade. Vi vill behålla vårt förhandlingssystem!

Sarah: Vi i OTO tror på en bredare organisering vad gäller utförsäljningarna. Men vad gäller Stockholmshyran, som klubbades igenom när ”Rädda hyresrätterna” hade startats så kommer det få konsekvenser för vårt samarbete. Vi kommer fortsätta opponera oss. Här måste en börja med att ställa sig frågan: Varför i hela fridens namn skulle vi gå med på hyreshöjningar överhuvudtaget i dagsläget? Det finns ingen anledning. Dessutom planterar det en uppsättning värden, där din ort plötsligt, efter att du som boende bidragit till att göra den ”trevligare”, ”roligare” och ”finare” blir dyrare för dig att bo i. Det här är ett ultimat recept på segregation. Det ska inte spela roll var en bor geografiskt. Ja, fastighetsägarna surar över Stockholmhyran nu, eftersom de ville gå ännu längre. Men den som påstås stå på hyresgästers sida, måste ta ansvar för vilka ideér en låter normalisera, för den gradvisa förskjutningen som vi ju pratat om här, det här beslutet är onekligen en del av den. Varför inte plantera idéer och en systematik för hyressänkningar? Varför? Jo, för att en söker legitimitet på fel håll och inte lyssnar på hyresgästernas behov. De behöver sänkta hyror, inte höjda. Vår organisation är i dagsläget villiga att tro att HGF med sin obestridliga medlemsbas och starka resurser kommer att stötta och förstå vårt värde i det att vi har bättre kontakt med personer som de inte kan representera – eller som deras strukturer inte tillåter dem att representera. Däremot får vi se vad vi i framtiden kommer kunna samarbeta kring.

Samtal mellan Sarah Liz Degerhammar, Ilyas Hassan och Simon Safari

Text: Matilda Lilja
Illustration: Tilda Mårtensson

Matilda Lilja är medlem i Brands redaktionskollektiv.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.