Anarkister i kriget

Automatkarbin tillhörande en ukrainsk anarkist

Hur förhåller sig en frihetlig rörelse när staten de vanligtvis kämpar mot invaderas? Brand har pratat med Davyd, anarkosyndikalist i Kiev.

Hur har situationen varit för anarkistiska och frihetliga vänsterrörelser i Ukraina sedan Euromajdanprotesterna och konflikterna som följde på dem 2013-2014?

De frihetliga rörelserna i Ukraina har vuxit. Det har funnits en bred studentfacklig organisering med direkta aktioner, autonom basfacklig arbetarorganisering, ”sociala rörelsen” SR och flera mindre grupper. Nu går anarkister och andra frihetliga socialister med i nationalgardet, den ukrainska armén och territoriella försvarsgrupper. När Ukraina vunnit kriget kommer vi återuppta våra tidigare aktiviteter. Den frihetliga vänstern i Ukraina har inte blivit förföljd på samma sätt som i Ryssland eller Belarus. Våra långsiktiga mål handlar om att nationalisera och socialisera de stora oligarkernas egendomar.

Hur svarade rörelserna på den ryska mobiliseringen vid gränsen som föregick invasionen? Har det funnits kontakter eller gemensamma initiativ med kamrater i Ryssland eller andra länder?

Delar av den frihetliga rörelsen reagerade inte på den ryska mobiliseringen över huvud taget. Men en annan del började tillsammans med arbetare och bybor att träna och förbereda sig på försvar mot en invasion från fascisterna och imperialisterna i Kreml. Våra kamrater i Ryssland har utföt olika antimilitaristiska aktiviteter men mötts av fängelsestraff, arresteringar och böter från fascistregimen. I Belarus har det gått ännu längre, belarusiska anarkister är nu antingen i fängelse, eller i Västeuropa, eller så deltar de i försvaret av Ukraina.

Hur har aktivister och organisationer reagerat på invasionen?

En del deltar i det väpnade försvaret mot invasionen, andra med humanitära insatser. Sen finns det en del som flytt landet, till största delen kvinnor, men många kvinnor har även stannat och är antingen med i armén, territoriella försvarsorganisationer eller frivilligorganisationer.

Vilka former av solidaritet skulle du önska från människor i Sverige som vill agera solidariskt med aktivister i Ukraina?

För det första skulle jag vilja be alla i Sverige att inte sprida rysk propaganda, som vissa proryska pseudovänsterorganisationer i Europa gör, om att Ryssland skulle vara marxistiskt och Ukraina nazistiskt. Jag skulle vilja be er att lyssna på ukrainska frihetliga vänsteraktivister som i många fall själva är HBTQ och/eller judar. Vi vill säga till er att för rysktalande slaver är Ukraina en ö av relativ frihet som vi vill försvara.

Militärt behöver vi hjälp med luftvärn, på marken klarar vi oss bra. Det anländer många frivilliga till Ukraina från andra länder, Sverige är inget undantag. Jag vill tacka svenska aktivister för allt stöd, jag har själv besökt Stockholm och Malmö och uppskattar alla meddelanden jag får från den frihetliga rörelsen i Sverige nu.

Evgenyj Lesjan, ukrainsk frihetlig socialist, journalist och veteran från kriget 2014, tillsammans med Nastja, feministisk vänsteraktivist, också hon veteran, avbildade av Davyd. Evgenyj lämnar följande kommentar till artikeln:
”Vi slåss för ett fritt, socialt och demokratiskt Ukraina, som anarkisterna i Huliaipole och socialisterna i Ukrainska Folkrepubliken gjorde en gång. Vi är under angrepp från den extremt reaktionära ryska imperialismen, med våld och lögner utan like. De som pratar om konfliktens parter som lika skyldiga ger eko åt lögner från en aggressiv, fascistisk och tyrannisk regering, som redan tidigare attackerat Itjkerien, Georgien och Syrien.”
Den Lviv-baserade aktivistgruppen Svarta Fanan poserar med en rödsvart fana i Kiev där de för närvarande deltar i striderna mot ryska trupper.

En kommentar på “Anarkister i kriget

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.