Sedan 14 oktober har det samlats folk varje dag på Bangkoks gator för att protestera mot regeringen och monarkin och för en ny demokratisk konstitution. Spontana protester har också brutit ut i andra större städer som Chiang Mai och Khon Kaen. Flera av de ursprungliga protestledarna har arresterats och det har i sin tur triggat demonstranterna att fortsätta. Kraven är att regeringen och premiärminister general Prayuth Chan-ocha ska avgå, att konstitutionen ska skrivas om av folkrörelser, samt att monarkin ska reformeras. Den konservativa byråkratiska och politiska eliten med militären i spetsen framställer kraven som hot mot nationens säkerhet.
Det har funnits missnöje länge – konflikten kring ojämlikhet och politiskt deltagande går att spåra tillbaka till avskaffandet av den absoluta monarkin 1932; till 1970-talet då den kommunistiska gerillan och nya sociala rörelser utmanade den militära staten; eller 90-talets demokratirörelse och, senare, konflikten mellan gul- och rödskjortor som väcktes av militärkuppen 19 september 2006.
De som kommit ut för att leda protesterna idag har blivit unga vuxna under en militärregim vars auktoritära styre liknar kalla krigets diktaturer. Juntan tog först makten genom en kupp – som inte fick kallas statskupp – 22 maj 2014. Sedan drev de igenom en ny konstitution, som garanterade fortsatt militär dominans oavsett regering samt gav kungen ett politiskt inflytande som regenten inte haft sen införandet av en konstitutionell monarki. Militärfraktionen fortsatte sitt styre genom att omforma sig till ett politiskt parti som också vann det allmänna val som hölls 24 mars 2019 – ett val som dömts ut av oberoende observatörer som riggat. Regeringen under premiärminister tillika kuppmakaren Prayuth har använt sig av konstitutionen och domstolar för att tysta oppositionen och ge sin obegränsade makt formell legalitet.
I valet märktes ett generationsskifte med en yngre urban medelklass som röstade på det nya liberala och progressiva partiet Future Forward – startat av en miljardär och välkänd företagsledare tillsammans med en universitetslektor i statskunskap. Det tidigare självklara alternativet för de som vill se ökad jämlikhet har varit Peua Thai (rödskjortor med koppling till fd premiärministern Thaksin Shinawatras partier). När Future Forward i februari i år blev upplöst av konstitutionsdomstolen började studenter mana till öppna protester. Total lock-down pga pandemin under ett par månader skapade ny friktion i samhället. Arbetslösheten ökade kraftigt, folk kunde inte betala hyra eller köpa mat och självmordstalen steg. Kungen – världens rikaste monark – isolerade sig på ett lyxhotell i alperna med sina konkubiner samtidigt som upplevelsen var att bara de redan rikaste företagarna gynnades av regeringens ekonomiska politik. De unga demonstranterna menar att deras framtid tagits ifrån dem.
Syftet med militärens maktövertagande 2014 var att garantera politisk stabilitet under det stundande tronskiftet. Kung Bhumibol, som suttit på tronen sedan 1947, personifierade den nationalistiska-rojalistiska hegemoni som verkar i symbios med militären. När kung Bhumibol dog 13 oktober 2016 och kronprinsen Vajiralongkorn steg upp på tronen började förändringar ske i den thailändska offentligheten. Rykten florerade sedan decennier om kronprinsens extravaganta och omoraliska leverne – beteenden som stört även de mest trogna rojalister. Kungahuset har skyddats av lagen om majestätsbrott och det har inte bara varit socialt oacceptabelt utan rent livsfarligt att offentligt kritisera monarkin. Mycket av det skedde såklart ändå och i ännu högre grad med sociala mediers genombrott, där paparazzibilder på kungen på utflykt i utmanande kläder cirkulerade. Den kontroversiella tronarvingen är en fråga som förenat äldre och yngre aktivister i och utanför Thailand.
I juli och augusti började studenterna komma ut på gatorna i spontana protester. De flesta var relativt små och skedde på universitetscampus, men några som utmärkte sig var de high-school elever som dagligen samlades för att protestera mot den undermåliga och ojämlika utbildningen. De skanderade att regeringen och dess ministrar skulle ”rätta sig i ledet” – en sarkastisk kommentar till de militära och hierarkiska inslagen i skolorna. I det här skedet var de spontana protesterna mycket lekfulla och folk dök upp i hamsterdräkter eller som karaktärer i Harry Potter.
3 augusti 2020 kritiserades monarkin för första gången offentligt av en vanlig medborgare. Anon Nampa, en välkänd demokratiaktivist och advokat som var den som höll talet, arresterades senare tillsammans med andra och proteströrelsen hade fått sina första martyrer. Nu kunde man också mana till protester i solidaritet med politiska fångar samtidigt som man mobiliserade för större demonstrationer.
19 september, på årsdagen av militärkuppen 2006, samlades mellan 20’000 och 100’000 i centrala Bangkok för en nattvaka. Det var den största demonstrationen sedan åren 2007-2013 då gul- och rödskjortor turades om att ockupera Bangkoks gator.
Så, på årsdagen av kung Bhumibols död 13 oktober kom demonstranter återigen ut – den här gången för att möta den kungliga kortegen genom stan och visa den tre-fingriga saluten (lånad från Hunger Games kom den i bruk efter kuppen 2014). Dagen efter, 14 oktober, hade man utlyst massdemonstrationer. Datumet är symboliskt viktigt eftersom det är årsdagen av den revolt som störtade militärregimen 1973. Under protestmarschen hände något som skulle bli helt avgörande för fortsättningen. Drottningens kortege skulle köra genom stan men avviker plötsligt från sin planerade rutt och tar en omväg genom demonstrationerna. Folk skriker fula ord efter bilen från vilken drottningen ses vinka. Poliserna på plats är få men ingen attack sker och bilen kör lugnt vidare. Detta var antagligen en ren provokation för incidenten används samma kväll av premiärministern för att utlysa extremt nödläge och undantagstillstånd. Alla folksamlingar förbjuds.
När protesterna blossade i Hongkong frågade sig skribenten ’K’ på Brand om Hong Kong visade vägen (25 oktober 2019). Demonstrationerna i Bangkok ger ett jakande svar på den frågan. Det kan konstateras att de hämtat inspiration för hur protester ska genomföras – som inte har stora och resursstarka partier eller organisationer bakom sig – från Hong Kong. Filmer och fotografier som cirkulerar på sociala medier visar hur hjälmar fördelas över raka led och hur paraplyer används som skydd mot vattenkanoner (i Thailand är vattnet spetsat med tårgas). Genom Twitter, Facebook och appen Telegram har de också spridit ett teckenspråk likt det som användes i Hong Kong. Framförallt visade protesterna i Hong Kong att det är möjligt att upprätthålla ledarlösa protester under lång tid. Ledarlösa massdemonstrationer är någonting helt nytt i Thailand och skiljer dagens unga rörelse från de försök till politisk förändring som föregått den.
En solidaritesrörelse som sammanfört thailändare globalt har samtidigt vuxit fram. Den består i stort av två olika grupper: Den så kallade Milk Tea Alliance som politiska aktivister i Taiwan, Hong Kong och Thailand började kalla sin solidaritet i början av året; och thailändare i exil i framförallt Europa men också i Australien och USA. Koordinerade protester har anordnats i bland annat Berlin, Stockholm, Köpenhamn, Paris, Toronto, Vancouver och San Francisco.
Tidigare har den thailändska staten inte tvekat inför att använda dödligt våld mot proteströrelser. Det spekuleras om militärregimen har tillräckligt stöd för en sådan intervention, eller om det skulle äventyra monarkens ställning för mycket då han saknar ett brett stöd i alla samhällsskikt. Det återstår att se om proteströrelsen kan växa mera. De har inte fått något officiellt stöd från rödskjortornas ledare, men människor i alla åldrar klädda i rött har synts på gatorna. Än så länge samlas demonstrationerna under några minsta gemensamma nämnare – demokrati och reformer. Frågan är vad som sker om de går till förhandlingsbordet och får reformer men inte jämlikhet.
/Rin
Vidare läsning:
Political Prisoners in Thailand Blog – The Dictators Response II
Pratchathai – Failing to portrait protesters as violent, Prayut lifts severe state of emergency
Wikipedia – 2020 Thai protests
BBC – Thai protests: How pro-democracy movement gained momentum
Brand är ett ideellt projekt som finns till endast tack vare våra prenumeranter. För endast 300 kronor om året får du fyra packade nummer och stöttar dessutom en viktig infrastruktur och spridningsplats för vänsterns ideer.
→ Prenumerera nu