Vad händer i Katalonien? Låst läge efter domar mot självständighetsledare

Foto: Fotomovimiento

Gnistan, krutdurken och explosionen

Med mindre än en månad kvar till nästa riksdagsval – det fjärde på fyra år, en fjärdedel av alla val sedan francoregimens slut – tände en gnista den synnerligen explosiva krutdurk som Katalonien varit sedan försöken till folkomröstning om självständighet 2017. Den 14 oktober kom domarna mot nio ledande personer inom den katalanska självständighetsrörelsen. Fängelse i 9 till 14 år för förskingring och uppvigling. Nu brinner Katalonien.

Hösten 2017 genomfördes en massaktion i form av en inofficiell folkomröstning om självständighet i Katalonien. Den slogs brutalt ned av polis. Bakom det hela låg dels det självständighetsivrande regionala politiska styret, som hösten 2015 gått till val på att genomdriva självständighet. De andra pådrivande aktörerna var en mångfald av stora och små organisationer för självständighet, främst de två stora, halvinstitutionella Ómnium och ANC. De dömda var företrädare dels för dessa organisationer, dels för politiska organ som medverkade i att organisera omröstningen. Kataloniens dåvarande president är också efterlyst, men har flytt till exil i Belgien. Självständighetsrörelsen har reagerat på domarna som ett definitivt avskaffande av deras grundläggande politiska rättigheter gällande att få mobilisera politiska aktioner.

I Katalonien är sedan länge mycket stora delar av befolkningen ute på gatan när det mobiliseras. Det som idag är nytt är hur mycket mer våldsamma protesterna har blivit. I Barcelona har sedan domarna kungjordes stora konfrontationer ägt rum mellan demonstranter och polis, liksom omfattande skadegörelse. Kanske kan man tänka att demonstranterna dragit lärdom av domarna: den spanska staten erbjuder ingen rättvisa eller förståelse gällande fredliga protester. Via appen Tsunami Democràtic samordnar sig demonstranterna självständigt genom en sorts svärmintelligens, öppet influerade av taktiker som använts av demonstranter i Hong Kong. För första gången rör sig självständighetsrörelsens aktivister på egen hand, utan att kontrolleras av ett officiellt ledarskap.

Låst läge

Spanien befinner sig sedan 2015, eller egentligen sedan 2011, i en permanent politisk kris. Den hårdnande konflikten mellan spansk och katalansk nationalism har de senaste åren tjänat till att förskjuta hela det politiska samtalet i Spanien, från ett läge då en spirande demokratirörelse 2015 tog makten över en rad stora städer i såväl Katalonien som övriga Spanien. Från början tjänade motståndet mot självständigheten den spanska högern väl, men den har på senare tid också kommit att splittra den i en tävlan om hårdare tag. Samtidigt har frågan sedan 2016 omöjliggjort samarbete mellan vänsterpartiet Unidas Podemos och socialdemokratiska PSOE.

Gällande konflikten mellan spanska staten och den katalanska befolkningen ser ingen lösning heller ut att vara nära förestående. Valet den 10 november kommer knappast medföra någon öppning för självständighetsrörelsen eller för benådning av de politiska fångarna. I Katalonien har de våldsamma taktikerna från allt fler demonstranter skapat en splittring mellan det regionala politiska etablissemanget och gräsrötterna. Det är svårt att se någon öppning för en ökad styrka i kraven på självständighet, men samtidigt svårt att se att den spanska regeringen skulle kunna återvinna någon upplevd legitimitet i Katalonien. Inget annat EU-land och inget organ inom EU har heller visat någon tendens att reagera på det massiva våld den spanska regeringen utövar mot civilbefolkningen. Vi kommer sannolikt få se konflikten djupna än mer framöver.

Läs mer

Aktuellt:
Roarmag – Tsunami of dissent floods streets of Catalonia
El Salto – Catalunya 2019: el imperativo vital de la revuelta

Bakgrund:
Brand – Spanien: Tillbaka till gatorna efter socialdemokratisk återhämtning
Viewpoint – Winter in Catalonia