Att likna något vid ett virus, en sjukdom eller pesten, är ett urgammalt och effektivt sätt att klassa något som hemskt och dåligt. Den brittiske arbetarledaren och syndikalisten Tom Mann skrev exempelvis 1886 en pamflett om åtta timmars arbetsdag där han uppmanar socialister att hitta orsaken till ”sjukdomen” som ”all industri och samhället självt grundas på.” Fem år senare publicerades Marx Kritik av Gothaprogrammet, i vilken han liknar kapitalismen vid en nedärvd sjukdom med ekonomiska, moraliska och intellektuella förtecken.
En google-sökning på ”capitalism + virus” ger drygt 15 000 000 träffar. Många av de högst rankade handlar förstås om corona, med rubriker som ”Capitalism is the virus” (Brendan Montague för The Ecologist). Men vad innebär det mer exakt att likna något vid ett virus? Se till höger skolboksdefinitioner av virus och foga in ”kapitalismen” eller valfritt annat hatobjekt där ordet ”virus” har utelämnats. Känns det talande? 😉
___________ (från latin, ‘(giftig) saft’; ‘gift’) är en mikroorganism, en typ av smittsamt material som angriper och infiltrerar andra organismer.
___________ är inte en egen livsform, utan saknar egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig på egen hand. ___________ kan därför ses som ett mellanting mellan levande och död materia.
___________ kräver levande organismer för att kunna existera, och förökar sig genom att infektera och äta av en annan livsform. ___________ klassas därför som en form av parasit.
___________ som angriper bakterier kallas talande nog för bakteriofager. Ändelsen -fag är grekiska och betyder ”-ätande”. ___________ ”äter” av sitt byte.
___________ mäter bara 20-300 nm i diameter, men uppvisar ändå stor formrikedom. Den skiljer sig också åt i volym och uppbyggnad (organisation).
___________ sprider sig i den levande organismen genom att på ett kontrollerat sätt utnyttja dess ämnesomsättning för sina egna behov. Genom att utnyttja organismens naturliga ämnesomsättning kan ___________ dirigera nybildning av de beståndsdelar som krävs för att bygga upp nya ___________-partiklar. Bland dessa beståndsdelar finns ___________ arvsmassa, och en skyddande struktur som gör det möjligt för ___________ att förflyttas och föröka sig.
___________ måste känna igen den varelse som den ska omprogrammera för sin egen förökning. (___________ efterliknar den drabbade varelsens skepnad. ___________ är lite av en varg i fårakläder.) Efter att ___________ på ett framgångsrikt sätt har efterliknat värdorganismens ytstruktur så välkomnas den in i den ovetande värdorganismen.
En framgångsrik ___________ har därför utvecklat mekanismer för att dölja sin existens. Det går att förebygga en lång rad ___________ och därmed öka kroppens beredskap för att bekämpa den aktuella ___________. Men eftersom ___________ har lätt för att mutera och därigenom skapa sätt att undgå medicinens verkningar, måste man ofta behandla med flera anti-___________ medel samtidigt.
Man kan dela in de ___________ som drabbar människan i ”gamla” och ”nya”. Gamla ___________ har utvecklat en avancerad förmåga att säkra sin överlevnad. Efter den akuta infektionen dröjer ___________ kvar i kroppen, relativt undangömd. Långt senare kan det slumrande smittämnet väckas till liv och genom förökning uppstå i en ny skepnad, det vill ssäga. en ny typ av sjukdom. Därefter kan den ursprungliga smittan spridas på nytt.
Nya ___________ kan enbart spridas genom smitta från en akut infekterad människa till en annan. Infektionerna efterlämnar ett specifikt immunskydd. För att kedjan av smittspridning ska vidmakthållas krävs ett stort antal mottagliga individer. Dessa ___________ är alltså civilisationsrelaterade.
___________ kan kontinuerligt få tillgång till mottagliga individer genom att ändra sina ytegenskaper, så att det immunskydd som en person har utvecklat i samband med en tidigare infektion inte förmår identifiera eller skydda mot nästa infektion. Den mänskliga civilisationen kommer således också i framtiden drabbas av ___________, med regelbundna intervall. Detta även om mer effektiva vacciner utvecklas.
Många ___________-forskare menar dock att de med hjälp av ökade resurser och ökad kunskap skulle kunna förbättra världen. Med gemensam kraft och enträget arbete bör vi kunna utveckla mer långsiktiga metoder för att bekämpa ___________.
Redaktionen
Brand är ett ideellt projekt som finns till endast tack vare våra prenumeranter. För endast 300 kronor om året får du fyra packade nummer och stöttar dessutom en viktig infrastruktur och spridningsplats för vänsterns ideer.
→ Prenumerera nu