Vad är BDS Sverige? 

Vi är en del av den palestinskledda rörelsen Boycott, Divestment and Sanctions (BDS), som lanserades 2005 av över 170 palestinska fackförbund och civilsamhällesorganisationer. Uppmaningen är enkel och konkret, att utöva uthållig, icke-våldslig press på Israel tills landet följer internationell lag. Det innebär att avsluta ockupationen, avveckla apartheid och respektera rätten till återvändande för palestinska flyktingar.

BDS är inte en symbolisk protestmodell. Det är en strategi för att förändra materiella maktrelationer. Precis som internationella bojkotter och avinvesteringskampanjer bidrog till att isolera apartheidregimen i Sydafrika, är målet i dag att göra fortsatt delaktighet i Israels förtryckssystem ohållbar.

BDS Sverige lanserades den 15 mars 2024 av oberoende aktivister som såg en tydlig lucka i Sverige; de såg en utbredd vrede över Israels brott, men också en begränsad strategisk samordning för att konfrontera svensk delaktighet i folkrättsbrotten.

Vår roll i Sverige är att översätta uppmaningen från Palestina till organiserad press på svenska institutioner, företag och statliga organ som möjliggör Israels ockupation, apartheid och nu folkmord. Det innebär att identifiera konkreta mål – som vapentillverkare, kulturinstitutioner, pensionsfonder, universitet och medieplattformar – och bygga kampanjer som gör stöttandet av dessa politiskt och ekonomiskt kostsamt.

Vilken typ av aktiviteter har ni organiserat?

Vårt arbete handlar om att bygga uthållig, strategisk press snarare än engångsmobiliseringar. Demonstrationer och uttalanden är viktiga verktyg, men har begränsad förmåga att förändra materiell politik. Sedan eskaleringen av Israels folkmord i Gaza har den offentliga vreden vuxit dramatiskt. Samtidigt har vi sett hur snabbt den vreden riskerar att fångas i symboliska protestaktioner. Vår roll har varit att kanalisera energin in i organiserade kampanjer som riktar sig mot konkreta strukturer av delaktighet i Israels apartheid och förtryck.

Vi arbetar på två nivåer samtidigt: 

1. att öka den politiska medvetenheten om hur svenska institutioner är materiellt sammanlänkade med Israels brott, och att identifiera var organiserad press kan störa dessa kopplingar. 

2. att bygga kampanjer som ökar  pressen genom bojkott, avinvesteringar och institutionell störning.

Ett exempel har varit kampanjen mot Aimpoint, som organiseras av nätverket Isolera Israel. De synliggjorde Sveriges roll i beväpningen av Israel genom att visa hur så kallade ”dual-use”-företag fungerar, att företag som tillverkar utrustning och material för civilt bruk ofta även är inbäddade i militära leverantörskedjor. Två andra kampanjer har varit Nobelkampanjen som utmanade normaliseringen av Israel i elitens finrum och Eurovisionkampanjerna som konfronterar kulturell normalisering och “art-washing”. Kampanjen Apartheid Free Zones (AFZ) bygger långsiktig infrastruktur genom att uppmuntra arbetsplatser, kulturinstitutioner och organisationer att bryta alla kopplingar till Israel  bland annat genom bojkott.

Utöver kampanjer bidrar vi till politisk folkbildning och rörelsebyggande genom studiecirklar, workshops och talarturnéer. Vi ser inte BDS som enbart taktik, utan som ett strategiskt ramverk som ger olika kampanjer en organiserad politisk förankring.

Vilka reaktioner har ni fått? 

Vi har sett en tydlig ökning av både medvetenhet och handlingsvilja i Sverige de senaste två åren. Många har gått från medhåll till att engagera sig praktiskt och fråga: Vad kan jag göra? Var står Sverige? Vilka institutioner är delaktiga? Den förskjutningen har skapat politiskt utrymme för bojkott- och avinvesteringskampanjer.

Flera kampanjer som vi bidragit till har visat att organiserad press kan ge resultat. Nobelkampanjen tvingade fram en offentlig debatt om normalisering. Kampanjen mot Aimpoint ökade granskningen av Sveriges kopplingar till vapenhandel. Nätverket Apartheid Free Zones fortsätter att växa i kulturella och kommersiella miljöer. Kulturella och akademiska upprop har mobiliserat hundratals arbetare som inte längre vill legitimera delaktiga institutioner.

Samtidigt har motreaktionerna varit stora. När en biograf deklarerade sig som en apartheidfri zon nyligen utsattes den för en organiserad smutskastningskampanj som inkluderade offentliga anklagelser, hot mot personal och politisk press om indraget offentligt stöd. Det visar en viktig dynamik: när solidaritet går från uttalanden till institutionella åtaganden följer motraktioner.

Vilken roll skulle du säga att BDS har i den större Palestinarörelsen?

För BDS ligger fokus inte på symbolisk protest, utan på att dra tillbaka materiellt och institutionellt stöd. I den meningen erbjuder BDS ett ramverk som kopplar solidaritet till direkt påverkan. Det översätter vrede till kampanjer som syftar till att förändra ekonomiska och politiska relationer.

I Sverige innebär det att arbeta sida vid sida med andra grupper, samtidigt som vi behåller strategisk tydlighet om mål och krav. Vi samarbetar med gräsrotskollektiv, fackförbund, kulturarbetare, civilsamhällesorganisationer och studentgrupper. Utöver direkt deltagande i kampanjer i den mån vi har kapacitet bidrar vi ofta med research, strategisk samordning och kampanjinfrastruktur, så att aktioner kopplas till bredare bojkott- och avinvesteringsmål i stället för att bli isolerade initiativ.

BDS ersätter inte andra former av motstånd. Det kompletterar dem genom att fokusera på delaktighet utanför Palestina. Så länge Israels system är beroende av internationellt ekonomiskt, militärt och kulturellt stöd är det centralt att konfrontera det stödet.

BDS ersätter inte andra former av motstånd. Det kompletterar dem genom att fokusera på delaktighet utanför Palestina. Så länge Israels system är beroende av internationellt ekonomiskt, militärt och kulturellt stöd är det centralt att konfrontera det stödet. Och trots enorma utmaningar – och tack vare strategiskt kampanjarbete och det outtröttliga arbetet hos samvetsgranna människor och organisationer världen över – har BDS genomslag varit enormt.

Vilken kampanj/aktivitet har varit mest framgångsrik och vilken har varit svårast att bygga stöd för?

Framgång mäts inte bara i omedelbara segrar, utan i om en kampanj förändrar den politiska terrängen och i hur den bygger folkmakt.

Kampanjen mot Aimpoint var betydelsefull eftersom den synliggjorde Sveriges konkreta roll i att leverera utrustning som används av den israeliska militären i ockupationen och folkmordet. Den flyttade diskussionen från abstrakt utrikespolitik till materiell delaktighet. 

Initiativet Apartheid Free Zones är en annan typ av framgång. Det bygger långsiktig infrastruktur genom att förankra icke-samarbete inom vardagliga institutioner, såsom arbetsplatser, kulturinstitutioner och småföretag.

De mest krävande kampanjerna är ofta de som riktas mot stora, etablerade institutioner, exempelvis försöken att sätta press på SVT i samband med Eurovision-deltagandet. Dessa aktörer betonar sin opartiskhet, men verkar samtidigt inom bredare politiska och diplomatiska sammanhang som kan bidra till att normalisera eller avpolitisera pågående övergrepp. Att påverka sådana institutioner kräver därför långsiktig och ihärdig organisering snarare än tillfälliga mobiliseringar. 

Vad tänker du om BDS Sveriges roll framöver? 

Framöver är nyckelfrågan enkel: kommer solidaritet i Sverige att stanna vid retorik, eller kommer den börja kosta något?

Framöver är nyckelfrågan enkel: kommer solidaritet i Sverige att stanna vid retorik, eller kommer den börja kosta något? Sverige fortsätter med vapenhandel, investeringar och har många institutionella band till Israel. Vår uppgift är att synliggöra de kopplingarna och göra dem kostsamma.

Just nu prioriterar vi eskaleringen av bojkotter och avinvesteringar från företag som är delaktiga i israelisk apartheid, att utvidga AFZ-nätverket, och att organisera strategiska kampanjer för etisk upphandling och investering.

Kampen som avskaffade apartheid i Sydafrika lärde oss att det mest effektiva uttrycket för solidaritet är att avsluta statlig, företagsmässig och institutionell delaktighet i en apartheidregims förtryckssystem – och att göra detta genom icke-våldsliga metoder, som BDS.