”Jag litar bara på människor som vet vad fattigdom är”
(Bruno K Öijer)

Jag kan säga dig att idén om den egna resans betydelse inte stämmer. Den stämmer inte för det du söker finns inte att hitta uppåt. Ingen kommer vilja ha dig där eller rädda dig från dig själv. Jag vet att du kämpar för ett bättre liv men du kommer lämna människor bakom dig, människor som betyder mycket för dig.

Jag kan säga dig att så här kommer det bli. Du kommer se ner på andra. Du kommer hata andra för att du inte är dom. Du kommer hata dina egna för att den här världen säger till dig att dom är svaga, dom är värdelösa, dom förstår inte. Inget kunde vara mer fel. Du kommer alltid bära med dig vetskapen om att du inte passar in, att du är någonstans på lån och hur mycket du än försöker kommer detta att riskeras att avslöjas.

Klassamhället är inte förbi. Du vet det och gör ditt bästa för att le åt skådespelet men fan du kommer aldrig applådera. Dom vet det och därför hatar dom dig. Dom vet att du ser igenom, att dina ord påminner om en skuld och en skam och ett förakt som bränner djupt under. Deras idé om lyckan är så tröttsam. Ändå söker du den. Du söker den och lämnar alla bakom dig.

/ Sofia Carlevi