Lästips – Sociala fack, så funkar det

Hur försöker fackföreningsrörelsen lösa sin kris? Genom att återvända till sina rötter. Här försöker Brand kortfattat bena ut de olika strategier Det finns flera närstående strategier som vuxit fram de senaste 30 åren kring hur fackföreningsrörelsen kan börja arbeta mer som och med sociala rörelser. Det gemensamma för alla är att undvika att gå genom avtal och förhandlingar, eller enbart fungera som en serviceorganisation, utan istället mobilisera och aktivera medlemmarna i direkta kampanjer. En utmärkt introduktion om dessa olika metoder för att förnya fackföreningsrörelsen är Olle Sahlströms I skuggan av en storhetstid (Atlas 2008). En grundläggande handbok är Labor Notes A troublemakers handbook 2 (2005, redaktör Jane Slaughter). Varför inte organisera en studiecirkel?

Facket som social rörelse
Metoden social movement unionism har tagits fram av unga stridbara fackföreningar i Sydafrika, Brasilien och Sydkorea. Metoden bygger på att engagera medlemmarna, ha en levande medlemsdemokrati och skapa en mobilisering underifrån. Rörelseformen för facket är ett sätt att överbrygga klyftan mellan arbetare i den formella och informella sektorn.
Läs mer:
Peter Waterman, The new social unionism (1999)
Kim Moody, Towards an International Social Movement Unionism (1997)

Folkrörelselinjen
Folkrörelselinjen är metoden formulerad av Frances Tuuloskorpi utifrån arbetet med att skapa ett medlemsengagemang underifrån i fackklubb 459 på Stockholmsbagaren. Tuuloskorpi har spelat en viktig roll i att nätverka samman basinitiativ och kämpande arbetarkollektiv i och utanför facket.
Läs mer:
Frances Tuuloskorpi, Folk och andra bullar (2001)
Frances Tuuloskorpi (red), Hopsnackat (2010)
Folkrörelselinjens blogg: folkrorelselinjen.wordpress.com
Tuuloskorpis blogg: francesblogg.wordpress.com

Strategisk organisering
Metoden ”organizing model” eller ”organizing unionism” har utarbetats främst inom nordamerikanska serviceanställdas fackförening SEIU och tillämpas främst i USA och Australien. Strategisk organisering bygger på proaktiva mobiliserande och medlemsdrivna kampanjer, snarare än att reagera på arbetsköparen. Stor vikt läggs på att utbilda organisatörer. Modellen använts för kampanjer som Justice for janitors och Fight for 15, men även skolat organisatörer för nordamerikanska Black lives matter, brittiska Hope Not Hate och deras svenska systerorganisation Tillsammanskapet. I Sverige har metoden börjat användas i Transport och Kommunal.
Läs mer:
Amanda Lindholm, Det handlar om att ta tillbaka facket (2016)

Community unionism
Community unionism, även kallat reciprocal unionism, baseras på utgångspunkten att facket inte längre kan bygger enbart på arbetsplatsorganisering. Fokuset läggs därför på lokal geografisk organisering och nätverkande som facklig strategi.
Läs mer:
McBride and Greenwood, Community Unionism A Comparative Analysis of Concepts and contexts (2009)
Andy Banks, The power and promise of comunity unionism (1991)

Solidarity unionism
Medlemsbaserad och direkt aktionsorganiserad fackföreningskamp, som en vidarutveckling av anarkosyndikalistiska fackliga metoder. Central strategi för dagens Industrial workers of the world i USA.
Läs mer:
IWW:s temasida: iww.org/about/solidarityunionism
Staughton Lynd och Charles Kerr, Solidarity Unionism: Rebuilding the Labor Movement from Below (1993).
Richard B. Freeman och Joel Rogers, Open Source Unionism: A Proposal to American Labor (2002)

Solidaritetsnätverk
Metod baserat på inbördes hjälp som vuxit fram ur solidarity unionism och IWW, men organiserar även utanför facket och i andra frågor – som exempelvis bostadsfrågor.
Läs mer:
Handbok i att skapa ett solidaritetsnätverk: libcom.org/library/you-say-you-want-build-solidarity-network

Tvärfacklig/bortomfacklig organisering
Skiljer sig lite från de övriga eftersom den inte har facket i centrum. Snarare går det ut på att arbetarna istället för att vända sig till facket skapar andra politiska organisationer, ofta utgående från arbetsplatsen, för att fungera som sammanlänkande och påtryckande kraft. Ett exempel på det är hur arbetarna på Mellbygården i Partille bildade en arbetsplatsförening för att utöva påtryckningar på facket och arbetsgivaren. Ett annat är Knegarkampanjens arbete på slakthusområdet i Stockholm.
Läs mer:
facebook.com/pedagogisktarbete.forening
knegarkampanjenslakthuset.wordpress.com

Brand är ett ideellt projekt som finns till endast tack vare våra prenumeranter. För endast 300 kronor om året får du fyra packade nummer och stöttar dessutom en viktig infrastruktur och spridningsplats för vänsterns ideer.

→ Prenumerera nu