Vad är kampanjen för Apartheidfria zoner?   

När Zita i förra veckan satte upp ett klistermärke i sin entré som deklarerade att stockholmsbiografen blivit en apartheidfri zon tog det inte lång tid innan apartheidentusiasterna kom springande. Influencer-rasisterna Katerina Janouch och Aron Flam var snabba med att skapa content i sina kanaler, drog paralleller till Nazi-Tyskland och krävde indragna offentliga bidrag till Folkets Bio-biografen. Som ett brev på posten gjorde en drös moderater (ingen älskar ju apartheid som moderater som bekant) rewrites på Flams och Janouchs inlägg i hopp om att skaffa några kulturkrigspoäng inför valrörelsen. 

Bombhot mot biografen och hot mot personalen följde. Zitas styrelse såg sig därigenom nödgade att ta bort klistermärket och avsluta samarbetet med kampanjen, för att överhuvudtaget kunna fortsätta utföra sitt uppdrag. De klargjorde samtidigt att de även fortsatt motsätter sig Israels olagliga ockupation.

Många utifrån vill beskriva Palestinarörelsen, dess kampanjer och metoder på sätt som passar en egen agenda. Vi valde att stämma träff med två av de drivande i kampanjen för apartheidfria zoner i Stockholm för att istället få höra dem själva berätta om den.

Berätta lite om apartheidfria zoner, vad är det?

Apartheid Free Zones (AFZ) är en kampanj som kommer ur BDS-rörelsen* och syftar till att verksamheter tillsammans tar ställning mot Israels folkrättsbrott och kränkningar av palestiniernas mänskliga rättigheter. Det är en stor internationell kampanj där verksamheter ansluter sig till något större och skapar ekonomiska påtryckningar mot ockupationsmakten genom att ställa sig bakom den riktade bojkottlistan framtagen av BDS.

Om man ser det grönvita AFZ-klistermärket i ett fönster på en restaurang, bio eller butik, vad kan man då förvänta sig av det stället?

En apartheidfri zon är en inklusiv plats som aktivt har tagit ställning för alla människors lika värde. Verksamheten ställer sig bakom BDS:s riktade bojkottlista och ser över sina inköp för att inte bidra till Israels folkrättsbrott. Företag på bojkottlistan är bland andra Coca-Cola, Hewlett Packard (HP), Siemens, Sodastream, och återförsäljare av israeliska frukter, grönsaker och viner. 

Hur går det? Hur många är anslutna nu? 

I Sverige har vi över 100 anslutna verksamheter, främst i Stockholm och Malmö, och i andra europeiska länder är det mycket mer utbrett. Kulturverksamheter som Zita utgör en stor del av den siffran internationellt.

Om man har tips på ställen man tycker borde bli AFZ-anslutna, hur går man till väga då?

Tipsa stället om att gå med! Alla påtryckningar från olika håll är viktiga och gör skillnad så det är bra att prata med personalen på olika ställen man besöker. Gå med i kampanjen gör man genom att registrera sig på bdssverige.com/afz 

Om man vill starta upp AFZ-arbete i sin stad, hur gör man då? Har ni några praktiska tips?

Man kan börja med att delta på en av våra online-workshops för en introduktion. Vi håller sådana med jämna mellanrum, både på svenska och engelska. Man får gärna följa BDS Sverige på Instagram för att få uppdateringar om workshoparna och för att få andra nyheter. 

Om man vill uppmuntra ställen som anslutit sig och försöka hitta etiska ställen att besöka, hur gör man då? 

På BDS Sveriges hemsida om AFZ finns en karta över alla de ställen som säger nej till apartheid. Kartan uppdateras regelbundet: https://www.bdssverige.com/afz

_{*BDS – Boycott, Divestment and Sanctions, är en rörelse som startades 2005 av palestinska civilsamhällesorganisationer och fackföreningar inspirerade av de framgångsrika bojkottaktionerna mot Sydafrikas apartheidregim. Målet är att genom ekonomisk och kulturell bojkott, avinvesteringar och sanktioner, sätta press på Israel att avsluta sina folkrättsbrott mot Paestinier.}