Den fascistiska svärmen i Storbritannien

_{Antirasistisk demonstration i Sheffield, 10 augusti 2024}

I månadsskiftet juli-augusti skakades framförallt England och Nordirland av våldsamma rasistiska mobiliseringar mot moskéer och boenden för migranter. De inleddes efter att lögner spridits i sociala medier och chattappar om att en ung man som mördade tre flickor på en danslektion var muslimsk migrant, när han i själva verket var född i Wales i en kristen familj. Omfattningen på det rasistiska våldet under några dagar var större än på mycket länge och skakade om etablissemanget i politik och media. Antirasister och antifascister började snart mobilisera motstånd, vilket kulminerade den 7 augusti då tiotusentals demonstranter fick rasisterna att stanna hemma. Brand har pratat med Alex, en antifascist från Storbritannien, för att förstå situationen bättre. Alex gör podcasten 12 rules for WHAT där du bland annat hittar en mer djupgående analys av händelserna, den finns där poddar finns.

I vilken utsträckning deltog ytterhögerns organisationer i de rasistiska attackerna och upploppen i början av augusti?

Det vi såg i de här upploppen var ett uttryck för en “post-organisationell” ytterhöger. Till största delen har det inte varit någon enskild organisation som lett aktiviteterna eller störningarna. Det vi sett i stället är upprop från en mängd användare i sociala mediekanaler, Whatsappgrupper och Telegramkanaler. Om något sedan gjorts eller inte har berott på om det fått gensvar inom “svärmen” av internetanvändare med ytterhögersympatier.

Med det sagt så har det också varit en del inblandning från fascistiska organisationer. En av ledarna inom Patriotic Alternative delade ett upprop för det första upploppet i Southport, och en PA-aktivist fotograferades i själva upploppet. Naziorganisationer har stöttat deltagarna och fört fram idén om “two-tier policiing”, en myt om att upploppen bemöttes striktare av polisen än Black Lives Matter-protester.

Hur reagerade vänsterrörelser och antifascister på upploppen till en början, och hur har reaktionerna utvecklats?

Det var en del motstånd mot de första upploppen, men det tog några dagar innan ett mer sammanhängande svar tog form. Det var starkt motstånd i Bristol där antifascister konfronterade ytterhögern under flera timmar. Efter den stora upploppshelgen (2-4 augusti, reds. anm.) började antifascister möta upp i större antal. En svårighet har varit att de största antifascistiska mobiliseringarna har varit i områden där vänstern är stark, men många av upploppen var på ställen där det inte finns samma närvaro. En utmaning framöver kommer att vara att stötta antifascister, antirasister och lokalsamhällen på de platser som upploppen ägde rum.

Förväntar du dig några fler större rasistmobiliseringar den närmaste tiden?

Jag tror vi passerat den här vågen av oroligheter nu. Staten har slagit ner hårt mot upploppsdeltagarna, med hundratals åtal hittills. Det kommer att hämma dem på kort sikt. Men det förändrar inget när det gäller att lösa de grundläggande drivkrafterna bakom den här sortens rasistiskt våld. Sen är det också så att när antifascister kom ut på gatorna i organiserad form så tyglade det ytterhögerns känsla av att kunna göra vad de ville.

Märker du av ett ökat intresse för att organisera sig i antifascistiska nätverk eller andra sorters kollektivt självförsvar?

Det finns ett stort intresse för antifascistisk organisering just nu, och en diskussion kring vilka former sådan organisering behöver ta. Det som behöver ske är att utveckla hållbar organisering av arbetarklassen och lokalsamhällena på de platser som de här våldsamheterna ägde rum, för att kunna besegra de rasistiska och fascistiska ideologierna – i kombination med militant, kompromisslöst motstånd på gatorna mot vad ytterhögern nu tar sig för nästa gång.