Fula städer med Rebecka Engvall

Varför känns nybyggda delar av städer så oinbjudande för de som ska bo i dem? Och varför verkar nya byggnader i innerstäderna aldrig passa in? I detta avsnitt undersöks villkoren och processerna bakom gestaltningen av våra städer. Vad krävs för att börja bygga människovänligt? Gäst i avsnittet är arkitekten Rebecka Engvall.

Lyssna på Habitat på Radio Noden, Apple, Spotify eller Google. Du kan också följa, dela och kommentera på Twitter.

Rebecka Engvall

En kommentar på “Fula städer med Rebecka Engvall

  1. Bra ansats att ge sig in på de här frågorna. Som alltid i samtal gled ni dock förbi varandra några gånger så bra frågeställningar och påståenden fick inte svar.

    Viktors fråga hur ”klassisk stil” skulle påverka den byggda miljön var bra men fick inte svar. Som arkitekt (hel del internationellt) tycker jag att Viktor sökte rätt. De ekonomiska kraven på att alltid bygga max och så billigt som man kommer undan med gör att det nybyggda skulle vara mycket sämre än det gamla även om formspråket lånats från äldre bebyggelse. Faktum är att Beaux Arts (skola i klassisk stil) övergavs delvis för att formspråket ledde till groteska resultat med den skala och de funktioner moderna byggnader krävde. Det gick inte att anpassa klassicismen så långt.

    Jag tycker också att förhoppningarna på stat, kommun, allmännytta etc är orealistiska. Dessa organisationer är bara måttligt mindre vinstinriktade än kapitalet. Jag har arbetat en hel del med allmännyttan i Stockholm och både organisationer och individer kan vara värre och mer cyniska än privata beställare.

    Att jämföra med äldre tiders stat och kommun är feltänk. Krasst byggde dessa bra miljöer för att skapa bra arbetare och för att via regionalpolitiken exploatera fler naturresurser och platser. Utan att förringa arbetarrörelsen roll i att pressa fram förbättringarna möjliggjordes det i slutändan ändå av att ekonomin långsiktigt tjänade på det. I dag står ekonomin på en helt annan grund och bostäder och andra fastigheter har gått från stöd för produktion till att i stor utsträckning vara själva generatorn i ekonomin. Detta gör att hela ekvationen för alla från beställare till kommun och enskilda individer blir extremt skev. Inte ens om du bygger för dig själv kan du komma undan från bostaden som investering och detta kommer att påverka allting. En situation som lämpar sig extremt dåligt för bra byggda miljöer.

    Bostadspolitiken och stadsbyggnaden i sverige lider på samma sätt som välfärden och skolan av en naivitet inför den liberala omställningen som skett. Vi saknar helt den infrastruktur av regler och organisationer som förmildrar effekten i många andra länder där frågan aldrig helt lösts av stat och kommun. Spelplanen är i sverige än mer öppen för rovdrift och de spelare, tex de stora byggföretagen, som skapats av det tidigare välfärdssamhället har enorm makt och aptit.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.