Den 23 augusti. Idag blev en extremt viktig dag för protesterna i landet. Trots dåligt väder och gnällande på internet så kom en enorm massa människor ut på gatan i huvudstaden och flera regioner. I Minsk uppskattas det att mellan 100 000 – 200 000 personer deltog. I landets övriga städer hölls också stora manifestationer, i flera större än förra veckans protester.
Den kollektiva energin på gatorna visar återigen att denna protest kan inte stoppas. Folk kommer med hela sina familjer och tar med sina barn trots de otaliga hoten från regimen. Vår kollektiva styrka skyddar alla som deltar i demonstrationerna. Vi gick i genom staden och visade vilka som egentligen har rätt till detta land och vilka som borde gömma sig bakom taggtråd.
Lukashenkovs skådespel (vi kan inte kalla det något annat) fick folk att skratta. Löjliga filmer som visade den gamla diktatorn överlänandes en pistol till en tonåring. Hans hyllningar av den polisiära specialstyrkan OMON, som torterade och dödade folk förra veckan, var för magstarka även för de som var beredda att gå på pro-Lukashenkov-demonstrationerna för några tiotals rubel.
Det spelar ingen roll hur hårt diktatorn än försöker, han kan inte agera som en stark ledare. För internet blir varenda försök han gör till en hånande mem. Alla – från obereonde journalister till anarkister – driver med honom. Humor är en av de starkaste kampformerna för att bemöta myndigheterna.
Men bakom allt detta pajaseri finns en farlig verklighet. Lukashenkos tokigheter, trots allt skratt, är fortfarande en diktators galenskap. Idag är Lukashenko en apa med en granat, som kan börja döda vilken stund som helst. För första gången i landets historia har militären satts in för att skydda regimen. Ja, de fanns vid krigsmonumentet Stela och ingen brydde sig innan det, men det är illa förebådande: militären som vaktar huvudstadens centrum med vapen och taggtråd, och att försvarsministern hotar med att sätta in våld mot fredliga demonstranter.
Lukashenk är farlig nu eftersom han är trängd och kan ställa till med ett blodbad. Vi har redan sett att kravallpolisstyrkan OMON är redo att gå hela vägen för att skydda sin Führer. Samtidigt så finns det inga skäl för folket att frukta den allmänna värnpliktsarmén. Även om undantagstillstånd skulle införas är det rätt otroligt att de värnpliktiga soldaterna inte skulle ställa sig på folkets sida – de har familjer, släktingar och vänner hos folket. Stödet för Lukashenko blir lägre för varje dag. Att skjuta in i en folkmassa skulle vara som att skjuta in på din egna innegård.
Det är därför diktatorns steg idag är försök att greppa efter halmstrån för att undvika att drunkna. Vi har visat vår styrka vid många tillfällen och vi kommer fullfölja detta till slutet – för ett land utan diktatur. Varje dag går vi ut på gatorna i våra städer, organiserar lokala församlingar, stödjer strejker och sätter press på de lokala myndigheterna.
/ Pramen
Brand är ett ideellt projekt som finns till endast tack vare våra prenumeranter. För endast 300 kronor om året får du fyra packade nummer och stöttar dessutom en viktig infrastruktur och spridningsplats för vänsterns ideer.
→ Prenumerera nu