Vad händer i Bolivia? Kupp från högern och eskalerande gatustrider

Foto: Corrado Scropetta

Sedan presidentvalet i Bolivia den 20 oktober har landet hamnat i en omfattande politisk kris. Under söndagen 10 november nåddes kokpunkten. Efter att på morgonen ha utlyst nyval, enligt rekommendation från den amerikanska samarbetsorganisationen OAS som granskat valet, tvingades president Evo Morales senare under dagen att avgå efter hot från landets militära ledning.

Hoten från militären kom vid en tidpunkt då landets högerkrafter börjat ta till våld i omfattande skala. Demonstranter och paramilitära grupper har utan hinder från polisen de senaste dagarna attackerat vänsterpolitiker, fackföreningslokaler, motdemonstranter och även Evo Morales systers hem. På sociala medier sprids videor av högeraktivister som använder grov rasistisk retorik mot landets ursprungsbefolkning, skändar symboler för ursprungsbefolkningen, kränker vänsterpolitiker grovt, med mera.

Morales och vicepresidenten Álvaro García Linera fördömde i sina avgångstal oppositionen för sina olagliga och våldsamma metoder. De kallade det inträffade för en statskupp och manade till motstånd. Efter att deras avgångar blev offentliggjorda tilltog våldsamheterna i La Paz ytterligare, med attentat mot flera lokaler tillhörande vänsterpolitiker och politiska organisationer, samt Morales bostad.

Bakgrunden som huvudsakligen presenteras i mainstreammedia är påstått valfusk i presidentvalet. Detta har sedermera granskats av OAS, som drog slutsatsen att valet borde göras om. Grunderna för detta har sedan rapporten släppts emellertid visat sig vara mycket tveksamma.

Att Morales följde rekommendationen och likväl utlyste ett omval var dock inte nog för högern, där presidentkandidaten Carlos Mesa idag gjort uttalanden om att Morales inte kan tillåtas ställa upp i ett omval. Luis Fernando Camacho, en framträdande oppositionsledare med mångårig bakgrund i den våldsamma rasisthögern i Santa Cruz, har skrivit på twitter att en order om arrestering av Evo Morales “har utfärdats”, dock oklart av vem och för vad. Camacho har tillsammans med paramilitärer tagit sig in i presidentpalatset där han spelat in propagandavideor med rasistiskt innehåll.

Under måndagen har de sociala rörelser som Morales haft stöd av under sin regeringstid börjat svara på det inträffade. Från stadsdelskommittéerna i de sociala rörelsernas fäste El Alto har man uttalat avsikten att bilda egna miliser om inte polisen återupprättar ordningen och skyddar den politiska processen från högerns mobbvälde. De stora samarbetsorganisationerna för bönder och arbetare har också uttalat ovillkorliga fördömanden av statskuppen och manat till fortsatt motstånd. I sociala medier fortsätter även Morales och närstående politiker och aktivister att göra detsamma. Rapporter har börjat komma om att aktivister från El Alto och andra områden har börjat åka till La Paz för att ta upp kampen mot högermobbarna på gatorna.

Bolivias framtid hänger i luften. Situationen ter sig alltmer kaotisk och våldsam. Samtidigt utspelar sig liknande eskalering av de politiska konflikterna i Chile, Ecuador och Brasilien. De kommande månaderna verkar bli avgörande för den politiska utvecklingen på kontinenten under lång tid framöver.