Gigwatch: App-arbetarna och motståndet

Gigekonomi är namnet på en ny form av arbete som växt fram i världen de senaste åren, istället för att du tar en anställning av en och samma arbetsgivare och utför ditt arbete, så är du helt flexibel och tar ”gig” när det dyker upp. Det kan vara att hämta någons sopor, köra ut hämtmat och så vidare. Man tar helt enkelt det jobb som finns just nu. Ursprunget till namnet kommer från musikbranschen, där musiker saknar fast anställning utan får ta det jobb som erbjuds just nu, vilket kallas för ”gig”. Begreppet syftar till att beskriva arbetsköpare som anlitar arbetskraft på enskilda uppdrag, där det ena dagen kan finnas massor att göra, och andra dagen ingenting. Givetvis får man endast betalt när man utför ett arbete, medan tiden mellan uppdragen går ut på att vänta utan timlön. Vissa kallar gigekonomi för delningsekonomi, vilket blir missvisande, eftersom till skillnad från exempelvis AirBnb, där du hyr ut ett rum eller liknande i din lägenhet, och så att säga delar den med någon annan – så är att köra ut mat, hämta upp sopor eller kratta löv ingenting man delar med någon, utan det är arbete – varken mer eller mindre.

Gigwatch är en nystartad organisation med säte i Stockholm, där antalet cyklister med Foodora-ryggsäckar och antalet app-arbetare ökat lavinartat de senaste åren. Vi fick chansen att ställa några frågor om gigekonomi och om Gigwatch:

Berätta om bakgrunden till Gigwatch

Det var från början ursprunget ur en studiecirkel som drevs av SUF Stockholm om gigekonomi, och vi startade gigwatch för att få upp en hemsida och sprida information om gigekonomi och ha en plattform för att kunna kritisera densamma, iom att vi kände att det var nåt som saknades. Vi ville samla informationen om de olika företagen/apparna för att kunna bevaka dem och följa utvecklingen.

Tidigare har det ju pågått en ganska framgångsrik kampanj mot Yepstr, vid namn Nopstr, – vad är lärdomarna därifrån?

Det viktigaste som Nopestr visade oss var hur viktigt det är med ett brett motstånd, även om nedröstningarna väckte uppmärksamhet från alla håll så kan ingen kampanj vara oändlig. Det som jag själv värderar högst med Nopestr är bildningen, hur många som blev informerade om hur saker faktiskt ser ut på dagens arbetsmarknad! Det som Nopestr lämnade efter sig var opinionsbildningen framför allt det andra, och med Gigwatch vill vi fokusera på det. Men ett motstånd mot dessa arbetsförhållanden och den “app-kultur” som tagits för givet av många så behöver informationen komma fram. Så vi ser Gigwatch snarare som en inkubator för framtida kampanjer och som en samlingsplats för Sveriges gig-kritiker. Hade Gigwatch kommit före Nopestr så tror jag att genomslaget hade haft ett kraftigare momentum. Så det är det vi ska göra nu helt enkelt.

Vad händer med den kampanjen nu?

Den har ju inget formellt slut, men det är ingenting som pågår aktivt nu. Det kanske fortsätter om Yepstr visar sig mer framgångsrikt än vad de hittils har gjort. Det blev väldigt märkbart i deras betyg på bl.a. Appstore. Sedan kampanjen påbörjades så har företaget legat lågt med mycket mindre reklam på sociala medier och så vidare. Vi får se.

Hur tror ni att arbetsmarknaden kommer se ut om ett par tre år, vad ställer det för krav på arbetarrörelsen?

Jag kan nog se en risk att det spiller över i t.ex. liknande sektorer, som hos bemanningsföretag och vikariepooler. Att de blir ännu mer osäkra än de är idag. Och kanske att fler personer tar fler olika arbeten och jobbar åt flera appar. Allt blir mer utspritt.

Svårare att organisera?

Ja, verkligen. Det kanske blir till ett sammangang där man har midnre kontakt med kollegor, vilket idag redan är en realitet inom bemanningsbranschen. Men kanske på ett ännu mer sätt iom att man är anställd av en app eller en webbsida.

Hur kan man rent konkret organisera sig? Har ni gjort några intressanta erfarenheter?

Det är bland annat det som blir nästa steg i vår verksamhet, planen är att göra en undersökning bland gigarbetare och ta lärdomar därifrån. Vi har planerat att snacka med FAU om deras organisering av Foodora och se vad vi kan lära oss av därifrån.

Vad är det man själv ska tänka på om man funderar på att ta ett ”gig”-jobb?

Man ska göra grundlig research av appen, eftersom villkoren kan ändras ganska snabbt med de här jobben. Man ska kolla hur det ser ut med försäkringar, om man är sin ”egen chef” eller anställd nån annanstans. Man ska vara ganska vaksam om villkoren, även när företagen framställer det som mer positivt. Det finns ofta en baksida, eller ja… nästan alltid.

Gig-ekonomi är ju ett relativt nytt begrepp i Sverige, stora delar av fackföreningsrörelsen har inte riktigt förstått att det här finns, och så saknas det idéer om hur man ska kunna organisera gig-are eftersom gigekonomi bryter mot alla tidigare förutsättningar för arbetsplatsorganisering. Vad finns det för tankar hos er om det?

Det är något vi diskuterar väldigt mycket, vi har funderat mycket på det här med tendenserna av att ”gig” sprider sig till resten av arbetsmarknaden, det är ju ett lönsamt sätt för arbetsköpare att organisera arbete på (iom att man tar bort många mellan-led) och i andra sektorer kanske det blir en grej att ”appen” är chefen. Det här med det fackliga och motståndsmetoderna är någonting vi kommer diskutera om i vår studiecirkel.

Vad kommer hända härnäst?

Här närmast så kommer vi ha en ny studiecirkel, nu nästa vecka (vecka 33), som kommer vara på tre träffar och äga rum på kafe Marx i Stockholm. Sen har vi nyligen haft lite föreläsningar, bland annat  på Anarkistiska bokmässan och på Revpride. Vi har som långsiktigt mål att lyfta debatten om ”gigifieringen” av arbetsmarknaden.