”Folk har fått nog helt enkelt” – Intervju med Hamnarbetarförbundet

Sedan den 14 januari har Hamnarbetarförbundet lagt en rad varsel om strejk och övertidsblockader för alla sina avdelningar i hamnar runtom i Sverige. Den 17 januari trappade arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar upp konflikten genom att varsla om en lockout som gick utöver hamnarbetarnas strejkvarsel. Brand pratade med Amanda Kappelmark som arbetar på Hamnarbetarförbundets kansli.

Vad är bakgrunden till att ni varslar om strejk?

Vi har suttit i förhandlingar med Sveriges Hamnar hela hösten. Det är vi som kallat till förhandlingarna och det vi vill ha är ett centralt kollektivavtal. Vårt förslag är likalydande med det avtal som de har med Transportarbetarförbundet idag. Det skulle göra oss till fullvärdig avtalspart. Bakgrunden är att vi sedan april 2018 är utestängda från skyddsarbete i hela landet, vilket är det största problemet, och dessutom från facklig tid, fackliga avtal och så vidare. I förhandlingarna har vi bara fått erbjudande om ett hängavtal, det är det enda Sveriges Hamnar kan tänka sig när det kommer till kritan. Det skulle inte ge oss rätt att faktiskt påverka vardagen på kajen.

Förhandlingarna avslutades den 19 december och det är därför vi lägger de här varslen nu. De vi lagt avser punktstrejker för alla våra avdelningar, förutom i Bottenviken där det är en övertidsblockad. Vi ser det som varningsstrejker, det är enstaka timmar på olika ställen. De är så klart lagda på tider som är effektiva, det kommer innebära stora förseningar och problem, men det är ingen landsomfattande strejk som inte har något slut. Det finns utrymme att trappa upp varslen.

Sveriges Hamnar har nu svarat med varsel om lockout, är ni förvånade?

Vi är inte förvånade, APM använde ju lockouten väldigt drastiskt 2017. Vår analys redan i april, när den här utestängningspolicyn kom, var att de försökte provocera fram en konflikt. Sen är vi kanske lite förvånade över att lockouten kom efter tre dagar, innan det ens börjat så väljer de att trappa upp konflikten så tydligt. Det är ju väldigt oansvarigt om de påstår sig bry sig om sina kunder. Deras varsel stänger produktionen mycket mer än våra strejker gör. De har gått ut och sagt att det här är en spegellockout som är exakt samma som strejkerna, men det stämmer inte, i vissa fall blir det femton timmar istället för två. De vill väl att det ska kosta mer för oss helt enkelt. Det kommer det ju göra för dem också, men de räknar väl med att de kan hålla ut längre.

En annan sak som hänt är att medlingsinstitutet har förordnat medlare idag. Det har varit uppe på bordet tidigare, från båda parter, men man kunde inte hitta en medlare som båda parter hade förtroende för. Nu har medlingsinstitutet tagit det i sin hand själva och en av de medlare de utsett är samma person som var med vid APMT-konflikten, då vi var väldigt kritiska till medlingen efter att de lagt ett förslag som var väldigt likt Sveriges Hamnars bud. Det lär bli möte med dem inom en vecka, så det kan hända grejer ganska snart.

Hur är stridsmoralen i Hamnarbetarförbundet just nu?

Den är god! Vi hade en medlemsomröstning i oktober 2018, där 84% gav förbundsstyrelsen mandat att lägga varsel för att uppnå kollektivavtal om förhandlingarna skulle stranda. Så det är ett väldigt stort stöd för det. Känslan när jag snackar med folk runtom i avdelningarna är väldigt bra. Folk är medvetna om vad en konflikt innebär förstås, att det kan bli jobbigt på en massa olika sätt. Men det är också en situation nu där arbetsmiljöarbetet fallerar och uppgörelser som vi har varit med och gjort lämnas av företagen. Så folk har fått nog helt enkelt.

Varför angår den här konflikten andra, som inte arbetar i hamn själva?

Grundgrejen som angår alla oss som jobbar är rätten att faktiskt kunna företrädas av det fackförbund man själv har valt. Folk väljer Hamnarbetarförbundet för att vi har den medlemsdemokratin vi har, att det alltid är på en lokal nivå som man bestämmer om lokala frågor och det är de berörda medlemmarna som beslutar. Den här medlemsomröstningen vi gjorde är också samma sak. Det håller ju inte alla fackföreningar med om, att det är så man ska jobba. Men i väldigt många hamnar är vi majoritetsorganisation och då är det också självklart att vi ska kunna företräda våra medlemmar. Det är den principiella frågan. Sen kan jag uppleva att det överlag är lite dåligt självförtroende i fackföreningar, man vågar inte ställa saker på sin spets och faktiskt försöka reagera på och begränsa förändringar som kommer. Så för att ändra på det också. Det är ju egentligen fackföreningens roll, att försöka se till att det är ok på jobbet.

Om man sympatiserar med Hamnarbetarförbundet i den här konflikten, hur kan man stötta er?

För det första kan man ta fajten på sitt eget jobb. Nu drabbas ju Hamnarbetarförbundet som organisation av de här utestängningarna, men mycket av problemen i hamnarna finns ju på andra ställen också. Som när APMT byter ut anställda mot bemanningsföretag eller när det sjabblas med riskanalyser. Det är inte en unik situation, alla företag försöker pressa på. Det är mycket lättare att komma åt hamnarbetarna när det är helt dött på arbetsmarknaden i övrigt. Nu överdriver jag såklart, det är mycket folk som jobbar på. Men jag tror att det behöver bli fler som gör vad de kan på sitt jobb.

Sen får man gärna uttrycka sitt stöd på olika sätt. Man får jättegärna komma förbi strejkvakten och säga hej och sådär, det är alltid gött att känna folks stöd.

Här finns hela listan med varsel, där du kan hitta tiderna för dina lokala strejkvakter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.