Pittsburgh, antisemitismen och det fascistiska våldet

Terrorattentatet mot synagogan Etz Chaim i Pittsburgh är precis som mordbrandsförsöken i Lund förvånande för många, men knappast för judar, som både minns hur regelbundet våldet varit mot judar historiskt och som sett hur det eskalerat både i Sverige och internationellt den senaste tiden. Självklart är det inte en isolerad utveckling, utan har att göra med växande fascistiska vindar i stora delar av världen. I flera länder, som Polen, Ungern och USA, är retorik som hetsar mot bland andra judar, muslimer och HBTQ-personer idag inget konstigt på den politiska arenan.

Attacken skedde inte bara under en gudstjänst, utan dessutom under sabbaten, det dygn under veckan då observanta judar inte bär, använder el (inklusive telefon) eller arbetar, vilket verkligen försvårar möjligheterna för församlingar att upprätthålla säkerheten. ”Att angripa obeväpnade bedjande människor i deras böneplats är bland det fegaste som finns” skriver imam Salahuddin Barakat i sin kommentar till dådet. Att attackera under sabbatsdygnet vill jag nog påstå bär ännu ett element av feghet. Värre blir det när man tänker på alla oss som efter sabbaten satte på telefonen igen och förväntade oss de sedvanliga chattloggarna att läsa ikapp och besvara, men möttes av ett terrordåd som passerat helt utan vår vetskap.

När terroristens flöden i sociala medier gåtts igenom såg man snabbt att det inte bara var ett allmänt judehat som drev honom. Han hade till exempel ett särskilt hat mot HIAS – Hebrew Immigrant Aid Society. Organisationen startades för över hundra år sedan för att hjälpa judar att fly till USA från fattigdom, hungersnöd och pogromer i Östeuropa. De har hjälpt judar fly från många attacker och pogromer genom åren och flera av de amerikansk-judiska syskon jag följer på twitter har sedan attacken skrivit om hur det känns extra mycket just för att HIAS hjälpte deras familj att komma till USA.

Men ju mindre judars allmänna flyktbehov blivit, desto mer har HIAS fokuserat på att hjälpa andra flyktingar. Inte som välgörenhet, utan som solidaritet, för att vi också varit flyktingar, regelbundet från slavarbetet i Egypten till modern tid. Jag tillhör på fädernet den första generationen i min för mig kända släkt som inte behövt fly på grund av vår etnicitet.

Judar är i detta avseende inte bara ett hot mot det fascistiska projektet som etniskt avvikande. När vi dessutom tar vår levda erfarenhet och vår texttradition på allvar och agerar i solidaritet med de förtryckta och med flyktingarna vi delar värld med blir vi ännu mer av ett hot mot det de kallar den ”västerländska civilisationen”. En jude med en progressiv åsikt är aldrig bara en engagerad medborgare, utan alltid en konspiratör.

Så för att knyta tillbaka till inledningen om utvecklingen i hetsretoriken: det här dådet är inte bara en påminnelse om antisemitismens levande närvaro, det är också en påminnelse om det vi vetat hela tiden, att antisemitismen med sin varierande karaktär är central i det fascistiska idébygget. Bakom de många ansikten fascismens konspirationsteorier bär – Eurabia, kulturmarxismens makt, den statliga PK-censuren – målas nästan alltid judar upp som den drivande kraften. I perioder är hotet latent, men berättandet lever kvar tills en politisk rörelse omvandlar det till handling.

Vi sitter i samma båt här. Fascismen har alltid och kommer fortsättningsvis att bygga på antisemitism. Det går inte att bekämpa fascismen utan att också bekämpa antisemitismen och vice versa. Det kanske känns gjort och självklart att göra narr av antisemiterna i Partiet de Fria, och köra bort dem med kraft från demonstrationer utanför banker, men sanningen är att det är en viktig del av hur vi kommer åt det antisemitiska våldet. Det är lätt att avfärda konspirationsteorierna kring judar som Soros och Wolodarski som löjliga, men det är viktigt att förstå hur lätt det spiller över i våld. Om de senaste dagarnas terror mot judar visat något är det detta. De behöver bli av med sina plattformar, såväl betaltjänsterna som finansierar högerextrema mötesplatser på internet, som gatorna Nordiska Motståndsrörelsen och Partiet de Fria tillåts marschera och propagera på. Eller parlament, som i Orbans fall. De bär ansvar för vad som hänt de senaste dagarna, men de ska alla bort och vi ska få det att hända.

Isak Gerson