Rom inte till salu

På måndagsmorgonen förra veckan ockuperades en departementsbyggnad i centrala Rom. En byggnad från vilken hundratals byråkratiskt formulerade brev skickats ut till sociala center och föreningar runtom i staden strax innan nyår. Den avskydde Marino är inte längre borgmästare i Rom, men repressionen som pågått de senaste åren har hårdnat. I Rom finns ingen ny borgmästare, istället har en kommissionär vid namn Francesco Tronca tillfälligt tillsatt platsen. Breven innehåller hot om vräkningar, rättsliga förfaranden och anklagelser om betalningsskulder. En tidigare juridisk överenskommelse vid namn delibera 26/1995 har plötsligt rivits upp. Delibera innebar bland annat att övergivna platser i staden kunnat övertas för att förvaltas i socialt syfte och i en självorganiserad verksamhetsform, utan att för den skull finansieras med offentliga medel.

I en huvudstad där bostadsspekulation, utförsäljningar och korruption hör till vardagen organiserar sig människor i sina kvarter för att skapa gemensamma mötesplatser. En historia av självförvaltning som går över 25 år tillbaka i tiden. Dessa platser fyller viktiga sociala funktioner; det kan handla om alltifrån basfacklig verksamhet till självorganiserade gym. Många av dessa platser är också bostadsockupationer. Platser som i sig själva fungerar som allaktivitetshus, såsom sexvåningshuset Puzzle i Tuffelo som bara för några dagar sedan firade fem år av ockupation.

Puzzle hör ihop med det närliggande sociala centret Astra. Flera dagar i veckan ger de boende – tillsammans med andra i kvarteret – gratis italiensk språkundervisning för migranter, läxhjälp för barn och juridisk rådgivning för prekära arbetare genom basfacket CLAP. Det är platser som Puzzle som tillsammans med hundratals andra sociala utrymmen utgör en levande väv i staden och som är oumbärliga för de människor som bor där, platser där radikal solidaritet tillämpas och som är beroende av många människors delaktighet.

Ockupationen i måndags gav resultat. En dialog har inletts med de verkställande tjänstemännen i kommunen, men det är framförallt i kvarteren och på gatorna det verkliga motståndet gör sig gällande. På olika håll runtom i staden, från Centocelle till Spinaceto, pågick under lördagen en mängd initiativ under kampanjen ”Roma non si vende” (Rom inte till salu) – men också med uppmaningen om att skapa en tillgänglig stad. I San Lorenzo fylldes Piazza dell’Immacolata av stor som liten. På torget pågick utställningar, gatusport, teaterföreställningar, konserter och matservering till självkostnadspris.

På eftermiddagen tågade en antifascistisk kortege till minnet av Valerio Verbano genom Rom med avstamp från Monte Bianco i kvarteret Tuffelo. Över tretusen personer deltog i den antifascistiska kortegen. Det är nu 36 år sedan Valerio Verbano, endast 19 år gammal, mördades av fascister och alltsedan dess har Tuffelos gator på årsdagen fyllts av människor som vägrar att glömma. Men den 20 februari var också en dag tillägnad all form av antifascistisk kamp och en protest mot den gränspolitik som genomsyrar Europa idag.

Nu är våren i antågande och mycket återstår att göra. Ett som är säkert är att ingen kan kriminalisera en stad som drömmer och som i varje ögonblick konstruerar sig själv. Och ingen kommer att lämna tillbaka några nycklar.

/ Julia Lindblom