Narcomytologi i Mexico

En bild från filmen Cartel Land.

Smuggling, marijuana, kokain, vapen och våld. De har blivit nyckelord när man pratar om många latinamerikanska samhällen. Berättelser om drogkartellerna upprepas gång på gång för att förklara de politiska och sociala konflikterna. Karaktärer som Pablo Escobar och Joaquín “El Chapo” Guzmán figurerar i biosuccéer och tv-serier och bidrar till en romantiserande mytologi om kartellerna och deras hantlangare.

I Sverige har två dokumentärfilmer nyligen varit en del av denna process. Narco Cultura och Cartel Land visades i Stockholm under 2014 och 2015. De utforskar knarkkartellerna i gränslandet mellan Mexiko och USA.

Narco Cultura handlar bland annat om musiker som spelar narcocorridos – låtar om kartellerna som nått stora framgångar. Dokumentären visar den rädsla som kartellerna orsakar men också hur de samtidigt väcker beundran hos en publik som entusiastiskt sjunger med i låtarna. Kartellerna framställs som både heroiska och fruktansvärda.

Cartel Land handlar om de beväpnade grupper av civila som strider mot knarkkartellerna i Mexiko och södra USA. Genom intervjuer med ledarna för Autodefensas (självförsvarsgrupper) i Michoacán och Arizona Border Recon visar filmen hur samhällen tröttnat på regeringarnas oförmåga /ovilja att bekämpa kartellerna.

Filmerna har olika nivåer av nyansrikedom men båda förklarar våldet med hänvisning till det mexikanska samhällets inneboende korruption och våldsamhet. Medan Narco Cultura pratar om ett samhälle som fascineras av vapen, pengar och döden, så betonar Cartel Land de korrupta tendenserna hos civila, poliser, politiker och dissidenter. Tillsammans kommer de fram till en bitter slutsats: våldet är en produkt av knarkhandeln, vilken i sin tur vidmakthålls av den onda cirkeln fattigdom-korruption-straffrihet.

Även om denna slutsats kan verka logisk är det viktigt att studera den med en kritisk blick. För det första är det relevant att analysera några av våldets konsekvenser. Enligt statlig statistik försvinner i genomsnitt 13 personer per dag i Mexiko, varav 40 procent är unga (källa). Sju kvinnor mördades om dagen under 2013 och 2014 (källa). Fler än 100 journalister har avrättats, försvunnit eller hotats under de senaste tio åren (källa). Totalt mördades närmare 60 000 personer i väpnade drabbningar eller med tecken på tortyr, från december 2012 till juli 2015 (källa). Majoriteten av brotten har registrerats i fattiga delstater och – vilket inte är en slump – delstater med stor andel ursprungsfolk. Att vara kvinna, ursprungsfolk, ung eller dissident ökar alltså sannolikheten att utsättas för våld.

Mexikanernas vardag kantas av brott mot de mänskliga rättigheterna. Men även om majoriteten av avrättningarna och försvinnandena hör ihop med knarkkartellerna så är även andra aktörer och andra konflikter inblandade. Knarket är inte den enda källan till terror, till skillnad från den mystiska bild som biograferna och tv outtröttligt reproducerar. Ett tydligt exempel på detta är försvinnandet av 43 lärarstudenter från Ayotzinapa i september 2014. I det fallet var den mexikanska staten den centrala aktören. Inför kraven på rättvisa och klargörande har statens svar varit att kriminalisera studenterna, dölja och fabricera bevis samt försöka hindra rättsprocessen. Nu, mer än ett år senare, är det fortfarande oklart om studenterna lever.

Det är tydligt att regeringen står öga mot öga med sina medborgare med all kraft och brutalitet som den inte använder mot kartellerna. Därför är det viktigt att ifrågasätta förenklande förklaringar som de som presenteras i Narco Cultura och Cartel Land. Att hänvisa till mexikanernas korrupta natur som orsaken till den egna olyckan innebär för mexikanerna ett kroniskt tillstånd av fördomar och våld. Det är dags att ifrågasätta vilka intressen som ligger bakom den mexikanska regeringen och andra aktörers bidrag till att skapa denna mytologi. Och slutligen, att ifrågasätta det undantagstillstånd som har offrat mexikanerna till knarkkartellerna, utan någon synlig väg mot fred och rättvisa.

/Mónica Hernández Rejón
Översättning: Thomas Hesslow

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *