Fråga alltid ”för vem?” – Valla för alla

Valla torg är ett unikt område, ett sista av sitt slag i Stockholm. Här finns fortfarande bostäder med överkomliga hyror, här bor fortfarande arbetare och fattigpensionärer. Valla torg är en bit av förorten placerad i förstaden.

Och det är detta som sticker i ögonen för Stockholmshem. Området är vad som inom stadsforskning kallas en urban front, en frontlinje i stadens omvandlingsplaner. Det här är ett område med ett räntegap. Man skulle kunna få ut mycket högre hyror, göra betydligt större vinster, än vad som görs idag – jämfört med andra närliggande områden. Här finns guld att gräva. Ett eldorado för stadsplanerare och byggherrar.

Nu ska Valla torg lyftas. Hela området ska bakas in i Årstastråket, föras samman med Hammarby sjöstad, planerna för Slakthusområdet och Årstafältet. Det här kommer bli Stockholms nya attraktiva område, ett rejält stadsdelslyft. Årstafältet ska bli Stockholms Central park.

Det låter fint. Det kommer säkert bli fint. För dem som har råd att bo kvar. För problemet med sådana här stadsdelslyft är att de oftast innebär ett utbyte av befolkningen. Det kallas gentrifiering, från engelskans gentry – fint folk. Det fina folket flyttar in, den gamla befolkningen får flytta på sig. Det handlar alltså om undanträngande, få bort köpsvagare och få in köpstarkare personer.

Valla torg måste bli mer som övriga Årsta, eller Öfre Årsta, som våra vänner på Walla Scen kallar det. På sitt informationsmöte i våras förklarade Stockholmshem att dagens hyror låg runt 50% lägre än vad de skulle ligga på efter renoveringen. Hyrorna borde ligga på ungefär samma nivå som på Pastellvägen och Skulptursvägen i Årsta, förklarade Stockholmshem.

Vi kan ta deras exempel och kolla på vad det innebär.

En trea på Valla Torg 59 har en hyra på 77 kr/kvm, för en trea på Pastellvägen 40 ligger hyran på 114 kr/kvm och en tvåa på Skulptörsvägen 120-130 kr/kvm. De ligger ungefär 50% över.

Men gatorna säger också något om vilka som bor där. Vid Valla torg är medelinkomsten 19 000 kronor i månaden, på Pastellvägen ligger den på 23 000 kronor i månaden och på Skulptörsvägen 24 000 i månaden, medan den på andra gator i Årsta klättrar över 25 000 kronor. I Valla torg är snittet av de boende gifta par utan barn i åldern 50-60, medan på de två gatorna i Öfre Årsta rör det sig om singel- och sambohushåll i åldern 20-34. En stor del av de boende i Valla torg är inte bara pensionärer, utan även äldrepensionärer – vars ekonomi är väldigt känslig för minsta hyresförändring.

Valla torg är i stort behov av upprustning, husen behövs rustas upp. Men varför har det blivit så? Varför har man inte skött bostadsbeståndet är? Varför har matbutiker fått slå igen, butikslokaler stå tomma?

Detta följer ett recept som används vid stadsomvandlingar världen över, i alla storstäders slumsaneringar och stadslyft. Först låter man byggnader förfalla, matbutiker stänga ner, statusen sjunka. Sen förklarar man behovet av en stor plan för att lyfta området. Då kommer satsningarna – men också ett utbyte av befolkningen.

Valla torg kommer nu få mängder av nya bostäder. Stockholm växer så det knakar. Och det är i södra förstadsområdena som byggherrarna vill bygga. Här är vinsterna störst. Så det löses genom förtätning. Nya bostäder ska pressas in mellan husen och på Årstafältet. Och inget ont med det, bostadsbristen behövs åtgärdas. Men vilka kommer att ha råd att bo i de nya husen? Kommer det göras samma satsningar på social service, kollektivtrafik, mötesplatser och lekplatser? Här kan vi bara se Hammarby sjöstad som ett skrämmande exempel.

Det intressanta är också att det är endast ett område som inte ska förtätas. Det är grannområdet, villaområdet i Linde. Där ska den hundra år gamla stadsplanen ligga fast och får inte rubbas, trots att det är det mest glesbefolkade området. Det är lite märkligt.

Varför har det blivit så bråttom med satsningarna på Valla torg? Jo, för politikerna fick i våras in stadslyftet i ett glamoröst EU-projekt för ekologiska och miljöanpassade så kallade ”smarta” stadsdelar. Valla torg kommer att bli ett uppvisningsområde för hela Europa, tillsammans med Köln och Barcelona. Därför brådskar det, de enorma satsningarna måste komma igång omedelbart. Och då råkar de boendes önskemål att få vara del i processen och få en möjlighet att påverka standarden i sina lägenheter och sina hyror bli en bromskloss, ett hinder Stockholmshem utarbetat planer för hur de snabbast som möjligt ska komma runt.

Därför försöker de gång på gång blanda bort korten.

De säger att GrowSmarter inte kommer att påverka hyrorna. Men det kommer det att göra. Hyran baseras inte på fastighetens kostnader (som byggkostnader, driftskostnader och förvaltningskostnader), utan på lägenheternas standard, områdets status, närheten till natur, till social service, till kommunikationer, läge i stan. Det kallas bruksvärdesystemet. Att göra ett stadslyft innebär alltid att bruksvärdet förändras, att hyrorna stiger. Om man inte aktivt verkar för att kombinera en ekologisk hållbarhet med en social hållbarhet. Men en sån plan har inte Stockholmshem.

Stockholmshem säger att GrowSmarter inte har med renoveringarna att göra, att de varit planerade sedan länge. Det stämmer att upprustningsbehovet är stort. Men ett stambyte tar normalt mellan en-två månader att göra. De renoveringar Stockholmshem nu gör kombineras med GrowSmarters omställningar, det är därför alla måste vara ute ur sina hus minst ett år. Det är därför det kommer bli svårt för de boende att själv välja standardhöjningen på sin lägenhet, som vid vanliga renoveringar.

Stockholmshem säger att de ska lyssna på de boendes önskemål. Men i deras planer identifierar de boendeprotester och hyresförhandlingar som den största bromsklossen för projektet som de måste ta sig runt. Boendedialoger och samrådsmöten får aldrig bli ett alibi, bara en ventil som man sen lägger locket på, önskemål som sedan stoppas undan och arkiveras i något förråd. Som de gjorde med boendedialogen på Järvafältet, där alla önskemål gick raka vägen i soptunnan. För att politikerna sedan kunde säga att nu har vi lyssnat på de boende, och sen försökte köra samma race som förut. Samråd får aldrig bli bara en demokratifernissa för en maktutövning från ovan.

Valla kommer att vara en öken, en byggarbetsplats, de kommande tre till fem åren. Det är som om hela stadsdelen måste dö innan den ska födas i sitt nya upputsade flådiga nya jag. Vi förstår inte varför. Varför måste Walla scens lokaler användas som byggbaracker – just nu när vi mer än någonsin behöver mötesplatser i området? Låt Walla scen leva, låt det vara en plats för alla boende i området att kunna träffas och diskutera områdets utveckling.

Vi måste vara besvärliga i det här läget. Vi måste ifrågasätta, krångla och protestera. Hyresgästföreningen förhandlar just nu om våra hyror – men Hyresgästföreningen har bara den kraft som vi kan ge dem. De har bara makt om de har våra protester i ryggen. Annars är de tandlösa. Därför behöver de oss. och vi behöver dem.

Vår uppgift, vi som är här idag är att alltid i varje möte med kommunen, i varje möte med Stockholmshem, i varje möte med Growsmarters entreprenörer, i varje möte med journalister ställa samma fråga. ”för vem”.

Renoveringar javisst. Men för vem?
Miljösatsningar och klimatsmart, javisst. Men för vem?
Förtätning och bostäder. Men för vem?

Vilka är det som ska bo där? Vilka inkomstgrupper? Vilka ska flyttas på? Vilka ska trängas bort? Kommer satsningarna komma oss till del?

Låt oss visa att vi inte kommer acceptera att renoveringarna blir renovräkningar, att befolkningen byts ut.

Valla åt alla!

/ Allt åt alla Stockholms tal på manifestationen på Valla torg i Stockholm, den 18 oktober.