Nummer 4, 2004 – Östeuropa

Är du överflödig?

Vi är inte längre uppdelade på samma sätt i öst och väst, nu är vi alla tillsammans, alla ”för freden och stabiliteten”. Fred i Europa, samtidigt som kriget fortsätter i Irak. Utvidgningen med elva nya medlemsstater i EU från första maj i år har flyttat gränsen längre österut. Fortet står, men liksom i Sverige kämpar grupperna i de nya länderna för att vara en motvikt till den nyliberala marknaden som stärkt sitt grepp om samhället. Det prekära arbetet står inte längre för dörren, det finns här och vi lever med det i vår vardag vare sig vi bor i Sverige, Polen eller i annat valfritt land. Arbetsförhållandena är mer lika än vi kanske tror, med ”flexibilisering” som ett magiskt ord. Är du en av alla oss som lever genom att jobba några månader i taget, vara lite arbetslös, få en timanställning, kanske kombinera två eller tre jobb samtidigt? Arbetslösheten ökar, ändå känns det som att mer och mer av vår tid går åt till att just arbeta och flexa
mellan jobben, eller sitta i arbetsförmedlingens förvar. Den flexibla arbetaren har etablerats av kapitalismens marknadsförare; arbetaren som är utbytbar, utnyttjbar och lätt att tysta.

Systemet intensifierar sin söndra och härska strategi, arbetare ställs mot varandra. Detta märks tydligast på snacket om övergångsregler för arbetare från de nya EU-medlemsländerna,
istället för att stärka våra arbetsrättigheter tvingas vi tävla emot varandra om vem som får behålla jobbet när företagen väljer att lägga ner. Eller det värsta, när de hotar med att flytta någon av sina fabriker och facken förhandlar (läs tävlar) genom att gå med på ännu sämre villkor än vad som finns, det största exemplet i nuläget är ju Saab i Trollhättan som ställs mot bilfabriken i Rüsselsheim, Tyskland. För att motarbeta krävs insikt vilket flera grupper ger exempel på i sina artiklar i detta nummer.

Temat är Östeuropa, och det prekära arbetet. Grupperna som bidragit med artiklar vill visa på ett arbete bortom livsstilsaktivismen, i samarbete med människor som precis som vi drabbas av hårdare villkor. Vad gör vi för att öppna upp vårt
arbete och nå utanför våra egna grupperingar? Priama Akcia från Slovakien har börjat arbeta med nystartade, radikala fackföreningar och blandar föredrag med kampanjarbete. Laure
lyfter i sin artikel om anarkiströrelsen i Polen fram att revolutionen inte bara måste göras ute i samhället, utan även inom och bland oss själva.

Artiklarna i detta nummer är ibland översatta i flera led vilket har haft en inverkan på språket och känslan i artiklarna men vi hoppas att ni som läsare ser bortom det och till innehållet,
som är det viktiga i sammanhanget.

Brandkollektivet

Texter ur numret